Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Köpenhamns kommunbibliotek. Erfarenheter från en studieresa
- Några anslagsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om alltså organisationen av bibliotekssystemet i Köpenhamn är aiv ett
betydande intresse för oss, är det däremot vid lösningen av Stockholms
stadsbiblioteks byggnadsfråga föga att lära i Köpenhamn. De svagheter som man
upptäcker i den köpenhamnska biblioteksorganisationen sammanhänga fastmera just
med de otillfredsställande lokalerna, som på olika punkter ej tillåta fullt
rationella anordningar. Men man må hoppas, att nu, då Deichmanska biblioteket
i Kristiania och stadsbiblioteket i Stockholm stå i begrepp att uppföra egna
biblioteksbyggnader, exemplen härifrån må verka sporrande på de anslagsbeviljande
myndigheterna i Köpenhamn. Skulle detta kunna ske, vore detta blott
en återtjänst till »Köbenhavns kommunebiblioteker» som tack för de
erfarenheter och rön som i rikt mått kunnat hämtas därifrån.
NÅGRA ANSLAGSFRÅGOR.
[1]
Av Bergslagets Praktiska Ungdomsskolors bibliotekskonsulent Harald Nordström.
Under Bergslagets Praktiska Ungdomsskolors nu tilländalupna första verksamhetsår
hava en del spörsmål framställt sig rörande de statliga bidragen till
biblioteksarbetet i vårt land. Då de frågor, som angå det med Ungdomsskolorna
förenade fria bildningsarbetet, väl ingående bli behandlade vid sommarens
folkbildningskonferens, är det onödigt att här närmare ingå på dem. Blott så mycket
vill jag påpeka, att jag under arbetet här funnit det vara alltmer nödvändigt, att
en blivande utredning, i delvis anslutning till den nya danska bibliotekslagen,
tar sikte också på, i vad mån avgiftsfria boklån kunna anses utgöra skäl för ökade
bidrag från staten, samt även den frågan, huru staten kan underlätta anställande
av bibliotekarier, helt eller delvis av biblioteken avlönade, också vid de mindre
boksamlingarna. Det synes mig svårt att i längden kunna alldeles bygga på endast
frivillig hjälp.
Men, som sagt, dessa ting bli senare diskuterade, och egentliga avsikten med
nedanstående är att fästa uppmärksamheten på några skolformer, som enligt nu
gällande bestämmelser icke kunna komma i åtnjutande av statsanslag för bibliotek.
Först en äldre skolform, nämligen lantmannaskolan. Den lucka i författningen
som gör att lantmannaskolorna icke äga rätt till biblioteksanslag ter sig mer och
mer orättvis. Vid den förenade folkhögskola och lantmannaskola, där undertecknad
tidigare under flera år tjänstgjort, och där den förra hade bidrag till bibliotek
från staten, sökte vi välja statsanslagsböckerna så, att också lantmannaskolans
behov i någon mån tillgodosågs. Detta kunde ju försvaras med, att även
folkhögskolan till stor del rekryterades från bondehemmen och sålunda dess elever
kunde ha gagn av speciellt bondenäringen berörande litteratur. Men följden blev
helt naturligt, att varken folkhögskolans eller lantmannaskolans bokförråd
erhöllo den rikhaltighet, som bort vara fallet och som såväl undervisningen som
elevernas självstudier visade sig kräva. Ju mer fordran på elevernas självverksamhet
blir stark, dess större krav måste ställas på att de äga tillgång till ett bibliotek,
som kan förse dem med tillräckligt material.
Är det sålunda av vikt, att ett tillägg till gällande författning göres, som berättigar
lantmannaskolorna till erhållande av biblioteksanslag, så är det icke mindre
[1] Artikeln kom red. tillhanda i maj 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0202.html
