Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anslagsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändigt, att tillägget omfattar även de genom den stora skolreformen av 1918
skapade praktiska ungdomsskolorna. Kanske menar någon, att anslag äro onödiga
till den understa av dessa påbyggnader på folkskolan, fortsättningsskolan. Dessa
skolor komma i de allra flesta fall att förläggas till folkskolorna, och det existerar
ju redan en hel del folkskolebibliotek. Åtskilliga skäl tala emellertid mot denna
uppfattning. Först må påpekas, att våra folkskolebibliotek åtminstone i många
kommuner äro föga utvecklade. Vidare äro anslagen till dessa tämligen blygsamma,
varför man inte gärna kan tänka sig, att de skulle kunna tagas i anspråk också för
fortsättningsskolans behov. Och om så skedde, skulle snart samma olägenheter
yppa sig här, som dem jag ovan berört beträffande de förenade folkhögskolorna
och lantmannaskolorna. Oriktigt vore väl att med avseende på dessa senare föreslå
en ändring till det bättre, men icke samtidigt ta hänsyn till parallellfallen. Slutligen,
och det är viktigaste skälet för anslag till bibliotek för fortsättningsskolan, ligger
dess undervisning på ett helt annat plan än folkskolans och fordrar till stor del
ett annat bokförråd. Vid härvarande forsättningsskolor för järnhantering och
bergsbruk t. ex. äro både lärare och elever för ämnet arbetskunskap i behov av åtskillig
teknisk litteratur, och fortsättningsskolorna för jordbruk behöva bokförråd, där
lanthushållningens olika grenar äro företrädda. Eller för att taga det ämne,
litteratur, inom vilket undertecknad har mesta erfarenheterna från undervisningen
under det gångna arbetsåret. Målet för undervisningen är främst att väcka
intresse för god läsning. Vi behandla därför endast 1800-talsdiktningen och då främst
de senaste årtiondenas. Härvidlag hade det naturligtvis varit av största betydelse,
ifall undervisningen kunnat kompletteras av elevernas egen läsning mera än vad
nu kunnat bli fallet. Väl har jag häft fördelen av att här på platsen finns ett ganska
gott arbetarbibliotek, men dess samling av för ungdom lämpad litteratur har
brister, som först så småningom kunna avhjälpas, och ett för fortsättningsskolornas
lärjungar direkt avsett bibliotek försvarar mer än väl sin plats. Under litteraturtimmarna
har läraren att ge också livsbilder ur kyrkans historia, liksom läsningen
i anslutning till arbetskunskap bl. a. skall avse berättelser om på den materiella
odlingens fält märkliga mäns och kvinnors liv och verksamhet. Också inom
medborgarkunskapen äro dylika skildringar icke uteslutna. Skall denna sida av
undervisningen, vilken synes mig långt ifrån som den minst uppfostrande, nå tillräcklig
fyllighet, äro arbeten, som avse dessa ting, en nödvändig beståndsdel i biblioteket.
Även det skulle här kunna påpekas, att man säkerligen vid undervisningen inom
fortsättningsskolan, liksom vid andra skolor för ungdom, skall finna, hur denna
för att bli verkligt fruktbärande måste till stor del bygga på elevernas självverksamhet,
och häri ligger ju ett synnerligen starkt skäl till upprättande av bibliotek för dem.
Vad gäller lärlingsskolorna och de på dem byggda yrkeskurserna, behöver väl
knappast framställas någon utförligare motivering för förslaget att bereda
möjligheter för dem att få till stånd bibliotek för lärare och elever. Det lilla bibliotek,
som härvarande lärlings- och yrkesskolor med egna medel skapat, kräver ständigt
nyanskaffningar, och ej minst elevernas användande av referensbiblioteket visar,
hur här finnes ett behov, som måste tillgodoses med hjälp från staten.
Jag har här allenast talat om statliga anslag. Men därmed har jag icke bortsett
från, att dylika anslag till nämnda skolformer, liksom de nuvarande, måste
ha som villkor, att kommunerna lämna bidrag som gå upp mot dem som staten ger.
Tvärtom menar jag, att det måste allt kraftigare framhävas, hur understöd från
dessas sida åt biblioteksarbetet äro ett nödvändigt led i strävandet till ett rikare
och bättre utdanat folkundervisningsväsende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
