Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningskonferensen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årsarbete och därvid under samtal med studiecirkelns medlemmar dels — efter inledningsföreläsningen
— gåve impulser för deras arbete, dels — efter avslutningsföreläsningen — hjälpte dem att
klara ut en och annan svårighet, som de mött under arbetets gång. I fråga om länen
framhöll han betydelsen av att länsförbund bildades inom de olika folkbildningsgrenarna, särskilt
betonade han behovet av länsbiblioteksförbund (jfr ovan s. 201). Dessa förbund borde utse
representanter i ett gemensamt folkbildningsutskott. Vad slutligen den centrala organisationen
anginge framförde talaren tanken på ett biblioteksråd, sammansatt av representanter för de
olika slagen av biblioteksverksamhen och med uppgift att avgiva yttrande i biblioteksfrågor.
som hänskötes till detsamma.
Föredraget om den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten hölls av föreläsningskonsulenten
Nils Lundahl. Inledningsvis framhöll talaren hurusom intresset för föreläsningar även
under krigsåren märkvärdigt nog hållit sig uppe och hur det sedan dess ökats i glädjande grad.
Föreläsningarnas uppgift vore att utgöra en god och förädlande förströelse och att meddela
kunskaper, som leda till självverksamhet. I samband härmed diskuterade talaren frågan,
huruvida föreläsningarna borde anordnas enstaka eller sammanföras i kurser. Problemställningen
vore enligt talarens mening: vilket är bäst, föreläsningskurser med ett mindre antal åhörare
eller enstaka föreläsningar med ett större antal åhörare? Enligt hans mening vore det bästa.
att framdeles, liksom hittills, ha bådadera, allt eftersom omständigheterna medgiva.
Talaren framhöll nödvändigheten av ett förtroendefullt samarbete och samförstånd emellan
organen för föreläsningsanstalterna å ena sidan och för bibliotek och studiecirklar å den andra.
Tiden vore dock ej inne för en sammanslagning av de olika organisationernas verksamhet.
Vidare framhölls att det nuvarande statsanslaget till föreläsningar måste anses vara
otillräckligt; Statsanslaget bör hålla jämna steg med ortsbidragen. För närvarande är så icke fallet
För innevarande år beräknas ortsinkomsterna för föreläsningsanstalterna till omkr. kr. 640,000:—,
under det att hela statsunderstödet utgör blott omkr. kr. 292,000: —.
Det problem, som framför allt måste lösas, är emellertid frågan huru man skall få
tillräckligt antal goda föreläsare. Bl. a. bör det tillses, att personer, lämpliga för
föreläsningsverksamheten, få tillgodoräkna sig de år de äro upptagna av dylik verksamhet vid befordran, då
de söka till läroverk, seminarier etc, varjämte i tjänst varande lärare böra kunna erhålla
tjänstledighet för detta arbete utan att de lida förfång vare sig med hänsyn till befordran eller
lönetursberäkning.
Om folkhögskolans betydelse för bildningsarbetet talade fil. kand. Yngve Hugo.
Önskligt vore, att de erfarenheter, som vunnits inom folkhögskolan, i större utsträckning
än hittills tillgodogjordes inom bildningsarbetet. Folkhögskolan bör där söka införa en
fläkt av personlighet, som uppstår genom det kamratliga umgänget mellan lärare och elever.
Både bibliotekarier, föreläsningsföreståndare och studieledare skola ej vara ämbetsmän utan
lärare i ordets vidsträcktaste och bästa bemärkelse. En annan svaghet i vårt bildningsarbete
är att det allt för ensidigt vänder sig till ungdomen. Inom biblioteks-, föreläsnings- och
studieverksamheten bör man framför allt vända sig till de vuxna och mogna människorna. En
annan brist är, att bildningsarbetet tyvärr organiserats och ekonomiserats så, att det ej alltid
kan till sig draga de bästa lärarkrafterna. Bibliotekarier, studieledare och föreläsare måste
avlönas ordentligt.
På tal om samarbetet de olika bildningsorganisationerna emellan framhöll talaren önsvärdheten
av att folkhögskolans män i större utsträckning än hittills verka härför, framför allt
genom att anordna flyttande folkhögskolekurser, vid vilka serieföreläsningar hållas som inledning
till studiecirklar och där försäljning och utlåning av böcker i anslutning till kursens ämnen
förekommer.
Läraren vid Bergslagens paktiska ungdomsskolor i Borlänge, fil. kand. Harald Nordström,
talade om vad folkbildningsorganisationerna borde göra för att utveckla det folkliga musiklivet.
Föreläsaren behandlade därvid dels den art av det folkliga musiklivet, som förutsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
