Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sådan maskin mycket väl kan matas under så många timmar av dygnet att
saken ställer sig ekonomisk (man skall ju också ta med i räkningen att allt småtryck
för biblioteket kan utföras med denna maskin). I det Deichmanska biblioteket
finnes sålunda i var och en av de för publiken avsedda avdelningarna först och
främst en fullständig ordbokskatalog över avdelningens böcker; dessutom (utom
för avdelningen facklitteratur) en hyllista för inventering, som även gör tjänst
som systematisk katalog. I katalogrummet förvaras dels en nominalkatalog för
hela bokbeståndet, dels en fullständig systematisk katalog, uppdelad på samma
sätt som böckerna, dels en grövre systematiserad katalog, huvudsakligen avsedd
som manuskript vid katalogtryckning; vidare hyllistor för samtliga avdelningar.
Dessutom har man en förteckning över alla i ordbokskatalogerna använda
ämnesord samt den ovan omtalade ganska bristfälliga nominalkatalogen över
filialernas böcker. Någon fullständig tryckt katalog över hela bokbeståndet finnes
ej, endast över vissa viktigare partier. För ett bibliotek som »Deichman» med stora
samlingar av gammal, delvis föga gångbar litteratur, är väl en sådan fullständig
katalog knappast heller något att reflektera på, men för ett nytt stadsbibliotek
som det i Stockholm blir det i varje fall säkert en fråga att ta i övervägande, om
man redan från början bör sträva efter en fullständig tryckt katalog. Det medför
givetvis, särskilt i dessa tider, betydande kostnader, men det torde ju stå klart, att
för publiken en katalog, som kan tas med hem, får en helt annan betydelse än den
oflyttbara och föga överskådliga i bibliotekets kortlådor. Vad som i varje fall står
fast är, att stora delar av bibliotekets bokbestånd i en eller annan form böra tryckas.
Så är det ju t. ex. i många bibliotek vanligt att regelbundet trycka alla viktigare
nyförvärv; och särskilt genom inflytande från Amerika har det på senare tid blivit
allt vanligare att låta trycka smärre listor upptagande endast bibliotekets viktigare
och nyare litteratur på något visst, för tillfället aktuellt område. En form, i vilken
båda dessa saker kunna ske, är en av biblioteket utgiven vecko- eller månadsskrift.
I »Deichman» gjorde man under ett år ett försök med detta, i det man var eller
varannan månad utgav en liten tidskrift, Meddelelser og boklister, som dock av
ekonomiska skäl måste upphöra, men som väl snart kommer att åter upptas. Där
meddelades dels alla nyheter från bibliotekets lilla värld, vilka kunde ha intresse
för allmänheten, dels korta uppsatser i biblioteksspörsmål och litterära ämnen samt
slutligen som huvudingrediens förteckningar över nyanskaffade böcker och böcker
i aktuella ämnen. Även en översikt över viktigare tidskriftsuppsatser var påbörjad.
Bland speciallistorna kunna antecknas en om Shakespearelitteratur (med anledning
av jubileet 1916), en om Ryssland och ryska förhållanden, en om bostadsproblemet
o. s. v. — Propaganda i denna form eller på annat sätt drivs för tillfället ej i någon
kraftigare mån av biblioteket, delvis utan tvivel beroende därpå att någon större
ökning av antalet besökande i de gamla lokalerna knappast vore önskvärd.
Av lokaler avsedda för administrationen återstår så endast centralen för
utlåningsstationerna. Utom de tre verkliga filialer som biblioteket äger, vilka ännu
så länge, som ovan nämnts, föra en ganska självständig tillvaro, har biblioteket
ett antal s. k. utlåningsstationer eller mindre bokdepåer, närmare bestämt fem, i
lämpliga delar av staden. Man har i Kristiania tillgripit utvägen att placera fyra
av dessa i små butiker, en broderiaffär, en kortvaruaffär, en manufakturaffär och
en bokhandel (den femte stationen är förlagd till ett stadsbudskontor). Fördelarna
av att ha dessa små boksamlingar förlagda till lokaler av denna natur äro
iögonfallande. Man vinner därmed en mycket lång utlåningstid — vars värde dock på
sista tiden något reducerats av den tidigare stängningen — och arrangementet
ställer sig förhållandevis billigt. Butiksinnehavaren anser sig nämligen vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
