Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur - I. Skön konst (med musik och teater)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holzhausen, Gunnel. Snurran. En skildring från storstaden. L. H. 1921. 181 s. 6:50.
»Snurran» är namnet på ett kvarter i en storstad, men har onekligen mera av småstadsprägel
över sig. Skildringen av miljön är emellertid den debuterande förf:s starkaste sida, den
är både säkert uppfattad och vederhäftigt återgiven: människorna äro däremot tämligen
schablonmässigt tecknade, särskilt bokens bov, den med raffinerad lyx utstyrde tandläkaren-förföraren,
tillhör den sämre filmdramatiken. E. Bn.
Jändel, Ragnar. Sånger och hymner. Tiden 1921. 79 s. 3:25.
Ett känsloläge av extas och religiös innerlighet, en betagen andlighet med avsevärt rent
lyriskt tonfall. Hans sångregister är litet, förfogar blott över ett par av de översta och finaste
stämmorna. F. V.
Lundquist, Ernst. Brända skepp. Roman. A. B. 1921. 288 s. 7:50.
På ett fängslande och livfullt sätt berättar förf. om en ung lärarinna som i Rom sammanträffar
med en litteratör, vilken av ekonomiska bekymmer drivits till förtvivlan. Med sina små
besparingar, som i italienskt mynt utgöra en avsevärd summa, hjälper hon honom ur hans
trångmål och sätter honom i stånd att fullborda ett litterärt verk. Det hela slutar med
förlovning. Boken är skriven i en lättläst och underhållande stil och bjuder på vackra skildringar
av natur och folkliv i Italien. E. G.
Stangenberg, Knut. Skämtdikter. Bilder och ord. Nst. 1921. 122 s. Ill. 10:—, inb. 15:—.
Artisten Knut Stangenbergs skämtvers ha tydligen från början varit utan anspråk, helt
amatörmässigt gjorda för tillfället, men det har blivit tydligt, att de uppenbara en ny,
särskild diktarindivid i den komiska genren. I ett strömmande flöde av sorglöst halsbrytande
vändningar, självgjorda eller av gängse slang, fäster han på papperet en typ eller en situation.,
som i det bästa blir stark komisk konst. Dessa dikters verkan ligger sålunda ej minst i det
språkliga, de spegla språkets så att säga underjordiska, icke officiella utveckling — och
upplösning. Ett godlynt, fast ingalunda kälkborgerligt humör regerar det hela. Bokens utstyrsel är
förnämlig. F. V.
Söderberg, E[rik] N[atanael]. Bibliska motiv. Sonetter. Diak. 1921.
66 s. Hc. 2:25.
Religiös känsla förenar sig med humanistisk och formell skolning i dessa dikter med deras
ädla jämvikt mellan innehåll och verskonst. F. V.
Tegnér, Esaias. Samlade skrifter. Ny kritisk uppl., kronologiskt ordnad.
Utg. av Ewert Wrangel och Fredrik Böök. D. 5. 1825—1826. Nst. 1921.
708 s. Portr. 13:—.
Denna del innehåller frukterna av T:s litterära produktion under den tid den nådde sin
höjdpunkt, däribland Fritiofs saga. Ehuru volymen endast omfattar en tidrymd av två år, har
den också blivit vida omfångsrikare än någon av de tidigare. B. M.
Ullman, Gustaf. Rosor och järnek. A. B. 1921. 211 s. 6:50.
Ullmans dikter äro som vanligt dels personlig, subjektiv lyrik, som speglar livets bittra
eller vänliga erfarenhet, dels genrebilder från kust eller stad, enkla och trohjärtade
människotyper, en och annan sägen. Åtskilligt är något obetydligt, men Ullmans lyrik gör annars verkan,
varm och äkta som den är, helt utan deklamation och retorik men ej utan koloristiska och
versmusikaliska medel. F. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
