Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- Holländska stads- och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HOLLÄNDSKA STADS- OCH FOLKBIBLIOTEK.
Av Knut Tynell.
Vårt svenska folkbiblioteksväsen bygger helt naturligt i mycket på erfarenheterna
från andra länder. Det är väl känt hur mycket impulserna från England,
Förenta Staterna och Tyskland samt på senare år Danmark och Norge betytt på
detta område.
I motsats mot ovannämnda länders folkbiblioteksväsen torde däremot de holländska
stads- och folkbiblioteken vara så gott som fullständigt obeaktade i vårt land.
Det syntes emellertid på förhand vara att vänta, att dess bibliotek skulle kunna
erbjuda iakttagelser av intresse för en svensk. Holland är ju — jämte våra
grannländer — det europeiska land, som genom sin folkmängdssiffra, sina resurser, sin
kulturståndpunkt o. s. v. närmast är jämförbart med vårt eget och borde därför
— trots lika påtagliga olikheter mellan de båda länderna, framför allt
sammanhängande med Hollands i jämförelse med vårt land täta bebyggelse — kunna ge
oss svenskar ett jämförelsematerial av intresse vid ordnandet av vår egen
biblioteksfråga. En till 1914 års bok- och biblioteksutställning i Leipzig utgiven
broschyr på tyska språket om holländskt biblioteksväsen gav någon inblick i en i
vissa avseenden ganska egenartad biblioteksorganisation och lockade till en
närmare bekantskap. Då jag hösten 1921 fick ett resestipendium för att studera
folkbiblioteksväsendet i några europeiska länder, använde jag därför med glädje
tillfället att göra besök också i en del holländska bibliotek.
De äldsta folkbiblioteken i Holland torde vara de som skapats av den stora,
ännu existerande folkbildningsorganisationen »Maatschappij tot Nut van’t
Algemeen», den holländska motsvarigheten till vårt flera årtionden yngre »Sällskap för
nyttiga kunskapers spridande». Det holländska sällskapet började med skriftspridning
liksom det svenska men gick sedan över till att även bilda folkbibliotek.
14 stycken upprättades redan under de sista åren av 1700-talet, det äldsta i
Haarlem år 1791. Redan 1860 hade man 275 bibliotek med ungefär 100,000
band, 18,500 låntagare och 165,000 lån. Sedan dess har antalet bibliotek blott
obetydligt ökats, 1913 hade man 321 folkbibliotek med ungefär 300,000 band,
47,000 låntagare och 835,000 lån, vartill kom ett 80-tal ungdoms-, skol- och
fackbibliotek.
Den bekanta engelska Ewart bill gav stöten till ett livligt biblioteksintresse på
åtskilliga håll också i Holland, och vid 1850—51 års generalstater framlades rent
av förslag om skyldighet för varje stad att ordna ett offentligt bibliotek. Denna
uppblomstring följdes emellertid snart av en avmattning, i det att liksom i vårt
land 1870- och 80-talen beteckna en avgjord tillbakagång. Med år 1892 börjar
emellertid en ny epok. Då skapades nämligen i Utrecht det första holländska
moderna »allmänna bibliotek», som medvetet avsåg att tillgodose alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1923/0009.html
