Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holländska stads- och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällslager. Detta följdes snart av flera, men egentligen är det efter 1903, som det
ena allmänna biblioteket efter det andra slår upp sina portar, till en början efter
impulser från Tyskland men på senare år alltmera under engelsk påverkan. 1908
stiftades en centralförening för dessa moderna stadsbibliotek, och från 1916 ha de
sitt eget tidskriftsorgan, Bibliothekleven. Statens anslag har gradvis ökats, senast
genom en reglering av år 1919.
När man studerar organisationen av holländskt folkbiblioteks väsen, lägger man
genast märke till en skarp gräns mellan å ena sidan de s. k. Openbare leeszalen
en bibliotheken i de större och medelstora samhällena med en gräns nedåt om
5,000 inv., vad man något oegentligt skulle kunna kalla städernas biblioteksväsen,
å andra sidan biblioteksverksamheten i de mindre samhällena och på landsbygden,
vad holländarna kalla platteland-lectuur-voorziening. Det är städernas
bibliotek som utgöra grundstommen i allt holländskt folkbiblioteksväsen; endast de
få direkt anslag av staten, och de bära i själva verket till allra största delen upp
också arbetet med landsbygdens förseende med böcker.
I. Städernas bibliotek.
Vid studiet av dessa bibliotek i de större samhällena, Openbare leeszalen en
bibliotheken (O. L. B.), finner man en typ som i det stora hela ansluter sig till de
stadsbibliotek, som man känner från Amerika, England och Tyskland, och påverkan
från dessa länder — alldeles särskilt från England — är högst påtaglig. De
holländska O. L. B. äro — liksom de engelsk-amerikanska »public libraries —
allmänna bibliotek. De inskränka sig, som redan nämnts, ej till att arbeta för att
fylla de mera begränsade uppgifter, för vilka de äldre folkbiblioteken — i
Holland alltjämt snarast representerade genom Maatschappij tot Nut — i första
rummet arbetade. Man torde tvärtom kunna säga, att det mest utpräglade draget i
holländskt folkbiblioteksväsen är en alldeles påtaglig tendens att göra biblioteken
till verkliga bildningshärdar för alla folkklasser och skilda intressen och ej blott
rena centraler för bokspridning, en tendens som man märker i fråga om bokurvalet
(t. ex. den vikt man lägger vid uppslagsböcker och tidskrifter), olika slag
av hjälpmedel för dettas rationella utnyttjande i studiesyfte (t. ex. tryckta
periodiska bibliotekspublikationer), personalrekryteringen o. s. v. Det är denna så att
säga kvalitativa synpunkt som skjutits i förgrunden. Arbetet på bredden, syftande
på att tillgodose så många låntagare som möjligt genom anordnande av filialer i
olika stadsdelar o. s. v., torde hittills åtminstone i de större städerna kunna sägas
ha kommit i andra rummet.
I ett avseende skilja sig de holländska biblioteken avgjort från den stora
massan av sina förebilder i andra länder. De tillhöra så gott som undantagslöst ej
kommunerna utan privata biblioteksföreningar, och i regel få endast föreningsmedlemmar
hemlån i biblioteken. Medlemsavgiften är emellertid synnerligen låg
— den får ej överstiga 1:50 fl. årligen, och ingen låneavgift får därutöver
upptagas, varjämte vern som helst får besöka läsrummen. Förklaringen till bibliotekens
natur av föreningsbibliotek ligger framför allt i den stora vikt man fäster vid
att lämna det vidast möjliga spelrum för privat initiativ och privat intresse, en
strävan som väl också sammanhänger med den av historiska skäl så starkt
utpräglade allmänna frihets tendensen i holländskt kynne. Deri garanti för att
biblioteket skall vara ett allas bibliotek, som man i flertalet andra länder, t. ex. hos
oss, bäst tror sig finna i att göra det till en kommunal institution, vill man i
stället i Holland vinna genom den föreskrift som införts i villkoren för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
