- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
9

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holländska stads- och folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än Amsterdambiblioteket (från 1907), och ett av de båda kommunala O. L. B. i
Holland, har mitt under den innevarande krisen fått sin länge uppskjutna
byggnadsfråga löst, i det att 1919 grunden lades till en stor huvudbiblioteksbyggnad,
som nu hunnit så långt att inredningsarbetet pågår (fig. 6). Byggnadskostnaden
beräknades till 1,336,000 fl. eller jämt 2 millioner kronor. Byggnaden innehåller
en tidskrifts- och en tidningsläsesal samt en större och två mindre läsesalar för
vuxna med tillsamman c:a 250 sittplatser, vartill komma två läsesalar för barn.
De för utlåning avsedda böckerna äro liksom i Amsterdam placerade i helt för
publiken avstängda bokmagasin. Dessa upptaga 7 våningar, som rymma
tillsamman 250,000 band. Därtill komma — utom arbetsrum för personalen — en
stor utställningssal, fotografirum med mörkrum och betydande reservutrymmen.
Även om denna byggnad framför allt genom tillämpning av de slutna hyllornas
politik till hela sin planläggning fullständigt avviker från det för Stockholms
stadsbibliotek uppgjorda förslaget, kan det förtjäna att påpekas, att två så viktiga
siffror som antalet sittplatser i de vuxnas läsesalar samt det antal band som
biblioteket rymmer äro så gott som alldeles lika i de båda städerna.

Biblioteket har tre filialer, vartill i år skall komma ytterligare en.

Chef för O. L. B. i Haag (360,000 inv.) är den om den moderna
biblioteksrörelsen i Holland högt förtjänte d:r H. E. Greve, som samtidigt är
sekreterare i den sammanslutning av de holländska biblioteken, som har hand om de
organisatoriska uppgifter, vilka i flertalet andra länder ordnas av
statsmyndigheterna. Hans eget bibliotek har hittills lidit under i hög grad ogynnsamma
lokalförhållanden. Även här står man emellertid nu inför en avgjord förbättring, i
det att staden beslutat att upplåta åt biblioteket en kommunal byggnad, som skall
inredas för ändamålet. Antalet sittplatser blir 120, bokutrymmet 57,000 band,
och bland de avdelningar, som i och härmed skola kunna tillgodoses, märkes
bl. a. en särskild »upplysningsavdelning». Någon definitiv lösning av biblioteksfrågan
vinnes givetvis icke genom dessa begränsade utrymmen, utan styrelsen har
därjämte framlagt ett mera utförligt framtidsprogram för folkbiblioteksväsendets
utveckling i Haag, vilket bl. a. upptager, jämte en plan till slutgiltigt ordnande
av huvudbibliotekets lokalfråga, byggande av en rad av filialer — för vilka
tomter i vissa fall redan reserverats — anordnande av särskilda barnläsesalar, som
också skola utlåna böcker till skolorna, vidare en samverkan med stadens
katolska bibliotek, utsändande av vandringsbibliotek till kommunala inrättningar och
arbetsplatser samt till den kringliggande landsbygden.

Av punkterna på detta organisationsprogram har barnens biblioteksfråga avancerat
längst, i det att hösten 1921 för barnen öppnats en första läsesal, som torde
kunna anses som en mönsteranstalt i sitt slag inom landet. Ett helt hus — vilket
visserligen i Haag med dess typiska smala enfamiljhus i 2 à 3 våningar betyder
åtskilligt mindre än hos oss — har inrättats för ändamålet, och en trappa upp
har man här inrett en synnerligen trevlig och inbjudande läsesal, med öppna
hyllor, där barnen under uppsikt av 4 samtidigt tjänstgörande damer ha fri
tillgång till hela bokbeståndet. Om sommaren ämnar man släppa ut barnen i den
lilla trädgården, varigenom man också här får en viss motsvarighet till
»parkbiblioteken» i andra städer. Barnen från de högsta klasserna i skolan skickas
klassvis till biblioteket för att ta kännedom om dess anordning. Ingen direkt
utlåning äger däremot rum härifrån, utan denna sker uteslutande genom skolorna.
Till folkskolorna utsändas klassbibliotek efter val av klassläraren ur en tryckt
katalog, och klassbiblioteken ombytas efter 3 à 4 månader. För folkskolans
överbyggnader (handelsskolor o. s. v.) användes en annan metod, i det att eleverna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1923/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free