- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
34

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämneskatalogisering. Några anvisningar med anledning av det utkomna registerhäftet till grundkatalogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man behöver ej — som man måste göra, när det gäller den systematiska katalogen
— först tänka efter, till vilken ämnesgrupp hör detta ämne? Man söker
utan vidare det ifrågavarande ämnet i den alfabetiska serien. Själva uppgörandet
av en dylik ämneskatalog har emellertid sina svårigheter. Det är ej alltid så lätt
att välja lämpligt ämnesord. För en fullständig ämneskatalog kräves dessutom
ett system med hänvisningar mellan olika ämnesord. I båda dessa avseenden
kan arbetet väsentligen underlättas om man bestämmer sig för att följa
ämnesregistret i grundkatalogen.

Man finner i ämnesregistret först och främst en ganska rikhaltig förteckning
över ämnesord, utgörande antingen enstaka ord eller sammansatta uttryck. I det
senare fallet bestå de av t. ex. ett adjektiv och ett substantiv, två substantiv
förenade genom »och» eller två substantiv av vilka det första står i genitiv form.
Man har visserligen i registret gått längre i specialisering än vad ett litet bibliotek
kan behöva, men det hindrar inte, att man även i ett litet bibliotek kan ha hjälp
av detsamma. Här några specialfall. Det kan ofta vara tveksamt, om det
beträffande geografiskt bestämda förhållanden är lämpligast att ge företräde åt det
geografiska uttrycket eller åt sakbegreppet, om det t. ex. bör heta Sverige:
historia eller Historia: Sverige. Registrets princip är härvid att ju mer speciellt
ett begrepp är, desto snarare bör man låta det bli huvudrubrik. Utgöres det
geografiska begreppet av namnet på ett svenskt landskap eller en ort, är det
alltid det som i registret fått företrädet. I fråga om länders namn är förhållandet
mera komplicerat. En god överblick över vilka sakbegrepp som lämpligen kunna
föras som underrubriker under det geografiska begreppet får man under rubrikerna
Svensk, Svenska, Sverige. En annan fråga som kan vara tveksam i sammanhang
med geografiska begrepp är, om man bör välja landets namn eller det ur landets
eller folkets namn härledda adjektivet, om man t. ex. bör säga Sverige: historia
eller Svensk historia. Den regel som följes i registret är att använda den
adjektiviska formen huvudsakligen, när det gäller förhållanden, som ha att göra med
folkkaraktär, språk eller litteratur. Det heter alltså där Svenska språket men
Sverige: historia.

Av inte minst värde är att ämneskatalogisera skönlitteraturen. I grundkatalogens
register har detta skett i ganska stor utsträckning. Att det är fråga om
en skönlitterär behandling utmärkes i regel genom tillfogande av: (vitt.) = vitterhet.
I detta sammanhang kan det vara skäl att erinra om två uppslag i registret, som
kunna ha särskilt intresse: Sociala frågor i skönlitteraturen, Religiösa frågor i
skönlitteraturen.

I en fullt utförd ämneskatalog ingår som ovan framhållits ett system med
hänvisningar. Från de allmännare begreppen hänvisar man till de mera speciella, i
fråga om liktydiga ord hänvisas från det som man inte valt till det som man
valt, mellan begrepp som på ett eller annat sätt stå i beröring med varandra har
man korshänvisningar. Om man också kan ha gagn av en ämneskatalog, även
om den ej är fullständigt utbyggd med alla dessa olika slag av hänvisningar, kan
man ej helt undvara dylika. Ämnesregistret kan därvid ge en del nyttiga
anvisningar. Man gör därför vid ämneskatalogiseringen klokt i att genom registret
skaffa sig en översikt över de begrepp, som stå nära det ämnesord det i varje
särskilt fall är fråga om.

I bibliotek där man tar ämnesregistret till hjälp vid uppgörande av en ämneskatalog,
kan det vara skäl att i bibliotekets exemplar av registerhäftet sätta märke
vid de ämnesord i registret, som man väljer för egen del. En annan åtgärd som
kan vara till nytta vid ämneskatalogisering särskilt i bibliotek, där man ej har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free