- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
38

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollänska stads- och folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många fall skulle det innebära en högst avsevärd ökning. Det genomsnittliga anslaget
till alla svenska statsunderstödda stadsbibliotek är i själva verket blott c:a
35 öre per inv. En jämförelse med Danmark visar däremot att där i åtskilliga
fall anslagen äro ganska väsentligt högre än de som enligt de holländska
bestämmelserna utgöra minimum, genomsnittsanslaget är där i kr. per inv.[1]

I Holland anser man också att statsanslagen äro för låga och vill ha en revidering
av lagen framför allt i två avseenden: dels vill man ha särskilda anslag
till verksamheten för barn och ungdom, då beloppen ej anses räcka härtill och
biblioteken därför ofta rent av måste lämna denna verksamhet helt å sido, dels
vill man ha särskilda anslag för nygrundande och omorganisation av bibliotek.
Det torde väl ej heller vara tvivel underkastat att antingen en höjning av statens
bidrag eller också lokala tillskott ej obetydligt högre än de föreskrivna
minimianslagen i många fall skola visa sig nödvändiga. Att detta gäller om de större
städerna är alldeles påtagligt men framhålles i Holland också med särskild hänsyn
till de mindre städerna.

Blott ett bibliotek i varje stad kan få anslag av staten. Enda undantaget
utgör städer med en större katolsk befolkningssiffra. Det holländska folket är
nämligen ingalunda det så gott som homogent protestantiska, som man ofta föreställer
sig. Den holländska reformerta kyrkan, som är den avgjort största, omfattar i
själva verket ej ens hälften av landets hela befolkning. Framför allt finnes det
en mycket starkt organiserad katolsk kyrka, som inom sig rymmer åtskilligt över
1/3 av folkmängden. Till förmån för denna har lagen gjort det medgivandet att
vid sidan om det allmänna biblioteket statsanslag enligt grunder analoga med dem
som gälla för detta kan lämnas till ett särskilt katolskt bibliotek i städer med
minst 3,333 katoliker, där. de kommunala myndigheterna lämna anslag. Något
motsvarande medgivande till de få och relativt obetydliga speciellt reformerta
bibliotekens favör har däremot ej gjorts.

Samma tilltro till det enskilda initiativets överlägsenhet, som visar sig i den
förut nämnda omständigheten att så gott som alla bibliotek tillhöra enskilda föreningar,
visar sig också däri att det ej existerar någon som helst statlig institution
som förbereder utdelandet av statsbidragen, utan dessa utdelas av ministern på
förslag av den centrala biblioteksföreningen, vilken alla bibliotek äro skyldiga att
tillhöra, varjämte kontrollen över bibliotekens arbete handhaves av en
uppsiktskommitté i vilken denna förening väljer alla medlemmar utom en.

Sekreterare i föreningen är, som förut nämnts, D:r H. E. Greve. Det kan också
förtjäna att framhållas, att chefen för Hollands nationalbibliotek, De Koninklijke
Bibliotheek i Haag, D:r P. C. Molhuysen, nedlägger ett intresserat arbete;
han är bl. a. sekreterare i kommittén för biblioteksutbildningen och föreningens
byrådirektör.

III. Landsbygdens biblioteksfråga.

Det är, som inledningsvis påpekats, blott i samhällen med minst 5,000 inv.
som biblioteksfrågan ordnats i enlighet med hittills angivna grundlinjer. I mindre
samhällen har den ordnats efter andra principer och på ett sätt som betydligt
avviker från vad vi känna t. ex. från våra nordiska länder. De naturliga
förutsättningarna äro ju också i Holland väsentligt annorlunda än t. ex. i vårt land.
Landets ringa utsträckning och de därmed följande bekväma förbindelserna underlätta
givetvis i hög grad ett rationellt ordnande av biblioteksväsendet för


[1] Jfr Bibl.-bl. 1922, s. 160 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free