Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollänska stads- och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsbygdens vidkommande. Hollands ytinnehåll är mindre än 1/13 av Sveriges. En
god uppfattning om hur ofantligt mycket tätare landet är befolkat får en svensk,
om han får veta att folktäthetssiffran för Holland i dess helhet är mer än dubbelt
så stor som för Sveriges tätast bebyggda län, Malmöhus län. I Sydholland — den
starkast befolkade delen — bor befolkningen t. o. m. mer än 5 gånger så tätt,
och ej ens den svagast befolkade av provinserna kommer långt efter Malmöhus
län. I sammanhang därmed dominerar stadsbefolkningen på ett helt annat sätt
än i Sverige. 2/5 av holländarne bo i stora och medelstora städer (om man
sätter gränsen nedåt för dessa till 20,000 inv.), medan siffran i vårt land är blott
1/5, och Holland har 15 städer med över 40,000 inv. mot hos oss blott 5. Då
man vet vilken betydelse de stora stadsbiblioteken måste få i en modern
biblioteksorganisation inser man, hur stort pius detta utgör till Hollands favör i
jämförelse med t. ex. vårt land. I Holland har man konsekvent kunnat bygga på
stadsbiblioteken. Det är som nämnt blott de stora och medelstora biblioteken i
samhällen med minst 5,000 inv. som överhuvudtaget få direkta anslag av staten.
Dessa få sedan faktiskt ta hand även om »plattelands»-verksamheten. Man
resonerar på följande sätt. Man kan aldrig komma därhän att varje holländare får
möjlighet att låna alla de böcker han av ett eller annat skäl önskar läsa enbart
genom att lita sig till små fasta bibliotek spridda på landsbygden. Bokbeståndet i
de mindre samhällenas bibliotek kan aldrig bli annat än i hög grad otillräckligt för
allt verkligt studiearbete — det kan bli tillfredsställande blott om man i huvudsak
inskränker sig till att kräva tillgång till läsning av det mest populära slag — och
vidare kan man där aldrig påräkna hjälp av utbildad personal. Till en början lät
man på somliga håll landsbygdens befolkning låna i städernas bibliotek precis som
stadsbefolkningen — det mötte inga formella hinder, de fingo betala sin årsavgift
som alla andra. Men även om detta i Holland med dess tätt boende befolkning
kunde ske i mycket större utsträckning än det skulle kunna låta sig göra i vårt
land, innebar det givetvis ingen verklig lösning. Så småningom har emellertid
av sig själv utvecklats ett fullständigt nationellt system för »plattelands»verksamheten,
tidigast i Friesland och provinsen Holland. Som redan antytts handhaves
också denna verksamhet av Openbare leeszalen eller rättare av provinsförbund av
dessa bibliotek. På rena landsbygden, där ingen sammanträngd befolkning bor,
arbetar man genom s. k. correspondentschappen. Ett antal låntagare, t. ex. minst
10, ha rätt att sluta sig samman och bland sig välja en s. k. correspondent. Hos
denne, som ofta är avlönad, rekvireras böcker efter tryckta kataloger, varefter han
insänder rekvisitionerna till närmaste bibliotek, och hos honom få böckerna också
några dagar senare avhämtas. Orsaken till att ej var och en får själv rekvirera
sina böcker direkt är dels att man genom den valda anordningen sparar
fraktkostnader, dels att man därigenom vinner lokal kontroll över låntagarna.
Nackdelarna äro å andra sidan påtagliga: man kan ej genast få med sig en bok hem,
utan man får gå två gånger med några dars mellanrum. Finnes en starkare
läslust finnes därför möjlighet för Correspondenten att vid sidan av denna sin
verksamhet rekvirera ett vandringsbibliotek från länsförbundet (eller från en
riksorganisation). Men förbundet går längre: på platser med en större sammanträngd
befolkning ordnar det små fasta bibliotek, vad lagen kallar agentschappen, helst
kombinerade med ett vandringsbibliotek, varjämte bibliotekarien givetvis även här
har rätt att som correspondent rekvirera böcker från Openbare leeszalen.
Gradationen skulle alltså bli:
1) i de större landsbygdssamhällena ett mindre bibliotek, agentschap,
kompletterat med vandringsbibliotek och correspondentschap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
