Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 / 42 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollänska stads- och folkbibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besöka alla correspondentschappen och i regel därvid ha sammanträde med dess
låntagare.

Då statförslaget sista året (1922) torde ge en klarare bild av organisationen av
hela detta arbete, återgives det här:

Inkomster
Anslag av staten . . .	10,500
Anslag av provinsen . . .	8,950
Bidrag av medlemmar . . .	1,000
Bidrag av föreningar . . .	1,700
Bidrag av låntagare . . .	3,800
—————
	25,950 fl.
Utgifter
Hyra . . .	400
Lön: bibliotekarie . . .	2,500
correspondenter . . .	2,990
Reseersättningar . . .	700
Till 5 O. L. B. . . .	2,500
Till 6 P. O. L. B. . . .	2,600
Frakter för correspondentschappen . . .	1.800
Ersättning till O. L. B. för corr.schappen . . .	5,79O
Bokinköp (till 7 äldre och 2 nya
P. O. L. B. 800, till 16 vandringsbibliotek
2.400 fl., underhåll 250 fl.) . . .	3,450
Tidskrifter (till 6 P. O. L. B.) . . .	1,500
Möbler och inventarier . . .	1,300
Div. . . .	420
—————
	25,950 fl.

Det har redan omnämts att Holland vid sidan av länsförbundens vandringsbiblioteksverksamhet
har en centralförening för vandringsbibliotek. Denna utsände hösten
1920 160 vandringsbibliotek, varav 135 om 100 band och 25 om 50 band.
Hela antalet låntagare i dessa bibliotek var 6,600 och antalet lån 68,000, därav
11 % facklitteratur, 50 % skönlitteratur och 39 ^ungdomsböcker. Utgifterna voro
1921 14,400 fl., därav 7,300 fl. till personal och 3,600 fl. till böcker och
bindning. Arbetet i denna centralförening utfördes av en bibliotekarie och två
assistenter.

                                                                *

Det kan hända att ett studium av holländskt biblioteksväsen ej ger så mycket
direkt nytt — det går ju i så mycket tillbaka till förebilder i England och
Tyskland, även om man på vissa punkter kan märka påtagliga nationella
egendomligheter.

Det intressanta är emellertid just detta, att man kan se hur i det stora hela
samma idéer och likartade organisationsformer med smärre modifikationer, allt
efter nationella egendomligheter, möta oss på biblioteksväsendets område i olika
länder.

Man får i Holland ännu en gång och i synnerligen extrem form en erinran
om den avgörande betydelse för ett lands folkbiblioteksväsen i dess helhet av väl
tillgodosedda stadsbibliotek, ordnade så att de verkligen bli studiebibliotek i modern
mening. Man finner vidare en stark känsla för vikten av för sitt yrke utbildad
bibliotekspersonal och ett intressant försök att lösa bibliotekens svåra
utbildningsfråga. Också för landsbygdens vidkommande iakttar man med särskilt intresse
samma försök att gynna verkliga studiebehov genom samverkan omkring stadsbiblioteken
som naturliga centra, genom tillsättandet av särskilda bibliotekarier,
vilka ha till uppgift att hjälpa till med arbetet ute i bygderna, genom försöken
att skapa små läsesalar och handboksamlingar på så många ställen som möjligt
i orterna landet runt o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>