Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heckscher, Eli F[ilip]. Valutafrågan. Sv. andelsf. 1922. 52 s. (Brännande
frågor.) Ogc. 1:—.
En kortfattad och ur alla synpunkter anbefallningsvärd översikt av det svåra ämnet.
Under starkt betonande av guldmyntfotsystemets brister under en tid av ännu ej stabiliserat
guldvärde framhåller förf. med övertygande skäl alla ansträngningars inriktande på sagda systems
möjligast allmänna återställande såsom det under nuvarande tidsläge enda tänkbara sättet att
återvinna åtminstone drägliga förhållanden inom världsekonomien. K. Å.
Henderson, Hubert D. Tillgång och efterfrågan. Nst. 1922. 208 s. Og. 4:—, inb. 5:—.
En i många hänseenden synnerligen förtjänstfull framställning, som i kortfattad, klar och
överskådlig form behandlar de viktigaste partierna av den teoretiska ekonomien. K. Å.
Silverstolpe, G[unnar] Westin. Nationalekonomi för alla. Det viktigaste av
nationalekonomien i tretton kapitel. Kooperativa förb. förl. 1922. 163 s. Og. 3:50.
En i sitt slag förträfflig inledning till studiet av nationalekonomien. Författarens praktiska
grepp på ämnet, hans livliga stil och alldeles särskilt de för framställningens åskådliggörande
överallt lämnade välfunna exemplen ur verkligheten göra det lilla arbetet till en ej blott
nyttig och instruktiv utan ock verkligt underhållande läsning. K. Å.
Wedberg, Birger. Konungens högsta domstol 1789—1809. Nst. 1922.
499 s. Ill., portr. Oech. 20:—, inb. 25:—.
Justitierådet B. Wedbergs skildring av högsta domstolen under den gustavianska tiden
lämnar synnerligen värdefulla bidrag till denna tids historia. Högsta domstolen skapades 1789
som en ersättning för det aristokratiska rådet. I stället för de oavsättliga riksråden kommo de
för blott kort tid förordnade ledamöterna av högsta domstolen. Rörande dess organisation,
kompetens och arbetsformer lämnas utförliga redogörelser. Bland viktigare politiska mål, som
behandlas, kan hänvisas t. ex. till det om mordet på Gustav III och Armfeldtska högmålet.
Författarens stora skildringsförmåga och hans tillvaratagande av det rika kulturhistoriska
material, som domstolsprotokollen erbjuda, gör läsningen av hans arbete till ett nöje. Biografier
lämnas av domstolens ledamöter. Det är ett helt galleri av växlande personligheter, som här
träder läsaren till mötes, bland dem t. ex. Herman Låstbom, i viss mån Gustav Hirs
justitieminister, och den berömde rättslärde Calonius, aristokrater såsom Trolle-Wachtmeister och C.
Bonde, den myndige borgmästaren Ulner, den litterärt intresserade Jusléen. Ej minst genom
sin förtrogenhet med den gustavianska tidens memoarer och brevsamlingar förmår förf. att ge
livfulla karakteristiker av de många höga juristerna. För något större bibliotek kan arbetet i
hög grad anbefallas. E. N—nn.
Vennersten, A[xel]. Tullpolitiken efter kriget. Föredrag. Sv. allm. exportfören.
1922. 30 s. (Sv. allm. exportfören. publ. 14.) Og. 1:50.
En god översikt, given i sammanträngdo form, av i särskilda främmande länder efter
världskriget vidtagna tullpolitiska åtgärder. K. Å.
Wigforss, Ernst. Industrins demokratisering. En överblick av förslagen om
arbetarnas deltagande i industrins ledning. Tiden 1922. 100 s. (Lilla bibl. 4.)
Ogb. 1:—.
I den utredning rörande den s. k. industriella demokratins tillämpning inom vårt land,
som pågått sedan ett par år tillbaka, har förf. till föreliggande arbete framträtt som en av de
mest intresserade medarbetarna. Den av honom utgivna sammanställningen av sagda rörelses
landvinningar och utvecklingslinjer i olika länder torde också vara den enda fullständiga och
överskådliga framställning rörande detta ämne, som hittills föreligger på vårt språk. J—i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
