- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
60

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Q. Ekonomi (med industri, handel och kommunikationer) - R. Gymnastik, sport, lek och spel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vi behöva dock ej blott råvaror, utan i lika hög grad även tillgång på energi. Ta det är
säkerligen ingen överdrift att säga, att människornas kulturståndpunkt och deras tillgodohavande av
utnyttjbar energi i viss mån stå i ett proportionellt förhållande till varandra. Säkert är, att
skall människosläktet även i fortsättningen tänka på att intaga samma höga kulturnivå, som
den det redan tillkämpat sig, så är ett oavbrutet och tillräckligt tillflöde av energi en alldeles
nödvändig sak. Allt, som kan bidraga till energifrågans lösning, är därför även av största vikt.
Hade människan ej förstått att taga ångan och elektriciteten i sin tjänst och använda den på
det sätt, hon nu gör, hade vi alla, dagen i ända, fått arbeta i vårt anletes svett, och ända hade
vi ej på långt när haft det som nu. Ja, vi skulle varit tacksamma, om vi blott kunnat
tillfredsställa livets enklaste behov. Skulle alla människor på jorden, män såväl som kvinnor
mellan 18 och 65 år, vara sysselsatta med strängt kroppsarbete 10 timmar om dygnet under
300 av årets dagar, skulle de dock ej förmå uträtta mera arbete än i runt tal motsvarande 5,000,000
hästkrafter dygnet runt — jordens energibehov är för närvarande 300,000,000 hästkrafter dygnet
runt. Vad detta betyder framgår av dessa siffror tydligare än alla ord. Ännu så sent som under
medeltiden stod till varje människas förfogande ej mer än 1/15 hästkraft. Dock hade hon då
redan lärt sig att taga djurens arbetskraft i sin tjänst, såväl som, om än i ytterst ringa grad,
vindens och det rinnande vattnets. Nu står oss svenskar till förfogande 1/5—1/2 hästkraft,
amerikanarna ända till 3/4 hästkrafter per person. Men det är ej nog med att tekniken gjort
kampen för tillvaron lättare för människorna. Genom att på de döda maskinerna från
människorna avlasta en stor del av det tyngsta arbetet, har den dels gjort arbetet mera tilltalande
och människovärdigt, dels åstadkommit att med mindre människokraft ej blott samma utan
en mycket större arbetsmängd kan uträttas. Då vi således ej längre nu som förr äro
uteslutande beroende av det rena kroppsarbetet, har vår arbetstid kunnat inskränkas, varigenom varje
individ erhållit tid över att ägna sig åt egna intressen, åt förädlande nöjen och sysselsättningar.
Härigenom har även vetenskapens, litteraturens och konstens utveckling befrämjats, då allt fler
därtill lämpade människor kunnat slita sig lösa från jäktet för tillvaron för att i stället ägna.
sig åt dessa konsters utövande.

Hur människan sökt och funnit nya energikällor, och hur hon förstått att utnyttja alla
möjligheter — om allt detta och mycket mera läser man i ovan angivna, fängslande, välskrivna
och medryckande bok av professor Gunnar Andersson. Där finnas givande och spännande
kapitel, som klarlägga energiproblemet i hela dess vidd, och som ge oss en föreställning om
människoandens kamp mot naturkrafterna, om dess segrar men ock om dess begränsning. Vi
få också veta, att jordens energiförråd tyvärr ej äro outtömliga; tiden för deras utsinande kan
redan någorlunda fixeras. Många äro förslagen att förhindra detta utsinande, intet har dock
praktiskt löst problemet. Hur man för evärdeliga tider skall kunna säkerställa vår jords
energibehov hägrar ännu som en olöst uppgift för kommande upptäckarsnillen.

Endast mot en sak må anmärkas, och det är, att författaren använder ordet kraft
som beteckning även för arbete. Visserligen kan han försvara sig därmed, att denna
sammanblandning är vanlig i det alldagliga livet. En populärvetenskaplig bok bör dock även taga
till sin uppgift att klarlägga och avlägsna sådana missbruk. Hur skola de annars kunna
försvinna?         I. B.

R. Gymnastik, sport, lek och spel.


Lilie, Einar, o. Malmgren, G[östa]. Skolidrottsboken. Handledning för
ärare och elever. Sv. andelsf. 1922. 215 s. Ill. Rb.         4:25.

Det forna övningsämnet gymnastik i skolorna är ju numera utökat till att omfatta
gymnastik med lek och idrott. Skolidrotten har i denna bok blivit föremål för en ganska
omfattande behandling, som upptar alla de idrottsformer, som bäst lämpa sig för utövande av
skolungdom, sålunda bl. a. även en del idrottsliga lekformer. Bäst passar måhända boken för
lärare, men inte minst genom sina instruktiva bilder blir boken den bästa möjliga
gymnastikeller idrottspremie åt ungdomen. Tävlings- och lekregler och metodiska anvisningar för de
olika idrottsformerna föröka bokens värde. Som en nyhet medtages även ett särskilt kapitel
om flickornas idrott, ett f. ö. ganska omdebatterat område, då erfarenheterna härvidlag ännu
äro relativt små. Här bör givetvis i ännu högre grad än vid den övriga ungdomsidrotten en
särskild måtta iakttagas, vilket också av författarne betonas. — En väl behövlig bok.         A-e H—m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1923/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free