Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D:r E. Ackernecht och Stettins stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förteckning på ett antal nyligen utkomna arbeten, som till nedsatt pris kunna
inköpas genom denna förmedling, jämte en kort recension över varje verk. Genom
denna avdelning tillhandahålles också biblioteksmaterial åt de mindre biblioteken.
Som en andra underavdelning av stadsbiblioteket kan man betrakta det lilla
musikbiblioteket, som sedan 1913 är inrymt i ett rum på nedre botten och som
räknar omkring 5,500 verk av äldre och nyare tonsättare.
Vid Stettins bibliotek mottagas årligen ett antal elever, vilka det första året
gå under benämning av »volontärer» och sedan efter en tids tjänstgöring vid andra
bibliotek avancera till »praktikanter» för att till sist i Berlin avsluta sin utbildning
i och med en diplomexamen. Undervisningen av dessa elever sker synnerligen
grundligt och metodiskt och är àv både teoretisk och praktisk art. Föreläsningskurser
hållas varje vinter över olika ämnen, som ingå i biblioteksarbetet, och efter
avslutad kurs anställes förhör. Så hade jag tillfälle åhöra föreläsningarna i s. k.
»bibliothekarische Betriebskunde» även som deltaga i undervisningen i
»Bücherei-handschrift», som ledes av Dr Ackerknecht själv. Efter mångårigt studium har
han utarbetat en särskild biblioteksstil, och han är synnerligen noga med att alla
icke maskinskrivna kataloger o. d. inom biblioteket skola skrivas med så lika stil
som möjligt. Praktiskt få eleverna deltaga i arbetet både i stadsbiblioteket och i
folkbiblioteket. Även undervisas de i bokbinderi, maskinskrivning m. m.
————
2. Stettins stadsbibliotek som centrum för folkbildningsarbetet.
Av Fredrik Hjelmqvist.
Ett av de intressantaste dragen i d:r Ackerknechts biblioteksverksamhet är
den nära samverkan, som han har åstadkommit emellan biblioteket och övriga
grenar av folkbildningsarbetet. Redan 1914 vidtog styrelsen för Stettins
stadsbibliotek förberedande åtgärder för att inom bibliotekets murar anordna en
föreläsningssal, som kunde bli ett centrum för en »Volkshochschule», varmed dock ej
förstås en folkhögskola i fullt samma mening som vi ta ordet här i Skandinavien,
utan snarare ett föreläsningsinstitut. Kriget gjorde emellertid att företaget kunde
sättas i verket först med år 1919, då den nya hörsalen äntligen stod färdig att
tagas i bruk. Man avsåg ej några stora åhörarskaror. Där funnos blott c:a 200
sittplatser. Men man var i stället angelägen om att redan de yttre anordningarna
skulle vara ägnade att ge åt åhörarna en känsla av förtrolighet och samhörighet
med både varandra och läraren.
Jämte föreläsningsserier hållas årligen även s. k. Arbeitsgemeinschaften, ett
slags »seminarieövningar» eller som man kanske snarare skulle kunna kalla dem,
studiecirklar, som arbeta under ledning av en lärare. Vid studiecirklarnas
sammanträden kunna även andra än de aktiva medlemmarna vara närvarande. För dessa
senare äro emellertid de 36 främsta sittplatserna i salen reserverade, vilka
förövrigt äro de enda som äro försedda med skrivbord. Både föredragsserierna och
studiecirklarna kunna antingen vara begränsade till en termin eller fortgå under
två eller flera terminer. Som ett exempel på folkhögskolans verksamhet skall här
lämnas en kort redogörelse för programmet under vårterminen 1922. Inom
parentes anges antalet timmar.
I. Föredragsserier: Konst och konsthantverk under renässansen (10), Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
