- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
78

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böcker för barn och ungdom julen 1922

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den fjärde och sista av Barbroböckerna. Författarinnan säger, att hon mottagit
många brev vilka sagt henne, att de unga lärt hålla av »den lilla flickan med det
oroliga sinnet och det varma hjärtat». Det är om man så vill en schablonbok,
men berättad i en kultiverad stil med flera sympatiska drag.

Ulla Winther av Teres Lönegren (Gle., Gleerups ungdomsböcker 46, pris inb.
3:75) är en gedigen, psykologiskt vederhäftig och ganska omväxlande familjehistoria
från Skåne under 1870- och 1880-talen. Författarinnan har lyckats ge
en god tidsstämning, som gör omständligheten i den unga berätterskans — Ulla
Winther är en jag-bok — stil mindre märkbar än den skulle vara i en nutida
skildring. Stilen faller ibland ur stilen — om man så får säga, t. ex. när Ulla
Winther berättar, att hon när hon helt förtvivlad satt fast på en obebodd ö
därför att båten drivit ifrån henne, »såg på mitt armbandsur».

Jag vill minnas att Julli Wiborg för länge sedan skrivit ett par rysliga
flickböcker. Jag blev därför angenämt överraskad att i Karen Vangen längtar ut i
världen (L. H., pris 3:75, inb. 5:75) finna en flickbok som betydligt höjer sig
över det vanliga måttet. Det är på sätt och vis ett tragiskt litet flicköde, Karens.
Både i det dystra hemmet, med den egoistiske, snåle, knäpptorre, pedantiske
fadern och den kuvade modern, med det bestämda, slutna draget kring munnen
och de allvarsamma ögonen, samt i skolan, med konventionella, hjärtlösa
kamrater, hade Karen det svårt. Men hon är frisk och god och äger ungdomens
lyckliga förmåga av idelig förnyelse, och hon har fått se glimtar av moderns
varma, älskande hjärta bakom den förgrämda ytan. Och boken slutar med att
Karen med glatt hjärta ger sig ut i världen. Men finns det verkligen sådana
lärare i Norge, som inför sittande klass fråga en ny flicka vems dotter hon är
och tillägga: Då är du väl frielev? Karen Vangen är en bok med verklig karaktärsteckning,
och jag föreställer mig, att den kan vara hennes jämnåriga till hjälp
i uppväxtlivets mödor och besvärligheter. Undertiteln »flickroman» synes mig
missvisande. Översättningen ger vid ett första genomläsande intryck av att vara god.
Översättarinnan har dock — naturligtvis kan man ju säga — råkat ut för några
av de blindskär som översättningar de skandinaviska språken emellan alltid
erbjuda; t. ex. att återge »smaapigerne» med »småflickorna» — ordet motsvarar vårt
»flickorna» och användes om döttrarna i en familj och eleverna i en flickskola
ända tills de blivit vuxna — samt »rar» och »knagg» med samma ord på svenska.

Caritas egen bok av Ruth Bagge (A. B., pris 1:75) är fin och kultiverad,
men skäligen obetydlig. Det goda intryck den möjligen skulle kunna göra förfelas
alldeles genom att bokens hjälte, en tysk yngling som Carita förälskar sig i, hela
tiden talar sin brutna svenska. Hans språk verkar löjligt, och därför komma inga
av läsarinnorna att dela Caritas beundran. Ty löje dödar som bekant dylika
känslor. Man tycker förresten att en ung man som ej på fyra år ids lara sig sin
älskades språk är åtskilligt bakom, som det heter.

Prästgårdsbarnen av Dagny Thorvall (Sv. 1. t., Saga 89, pris inb. 3:—) är
en frisk, fin och älsklig skildring av ett gott och kärleksfullt prästhem på landet.
Den verkar som en vilsam idyll i det nutida splittradeo och jäktande livet.

Ungarna i stora huset av Sigrid Stjernsvärd (Å. & Å., pris 4:75) är en
ganska förbryllande bok. Den käcka och oförfärade jargong som alla ungarna
begagna sig av roar naturligtvis deras jämnåriga. Men man reagerar emot en
så överdrivet karikerad typ som »faster Tabea», vilken under föräldrarnas frånvaro
sköter huset. Och så har boken ett grundfel: Inte av en enda av dessa rackarungar
utför någonsin en handling eller fäller ett yttrande som avslöja en, trots all
jargong, sympatisk karaktär. Man håller inte av ett enda av dessa barn, och de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free