- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
99

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Engelska lyrici sådana som Kipling, Browning, Stevenson, Wilde och ännu andra nyare
äro ju ej alldeles okända i Sverige. Men det finnes naturligtvis åtskilliga, särdeles yngre, som
äro det, fastän de förtjäna motsatsen. Icke blott från de förstnämnda äldre utan även från dessa
sista ha de unga svenska lyrikerna K. Asplund och G. M. Silfverstolpe nu meddelat
tolkningar, som äro skickligt gjorda med vår moderna verskonsts resurser. Men även Förenta staterna
ha nutidspoeter, som svensk publik här får tillfälle att göra något litet bekantskap med. Är
givetvis en bok för poesiälskare.         F. V.

Bourget, Paul. Laurence Albani. Övs. fr. fra. av Maja v. Engeström. Sv.
k. st. 1922. 160 s. Hcej.         3:—.

Med den inträngande och subtila psykologi, som utmärker Paul Bourget, och med den
betoning av moralisk skönhet och förfining, som också mer och mer ingått i hans syften,
berättar han om en ung provencalsk trädgårdsmästardotter, ställd mellan en nykter och något
hårdsinnad överklassherre, som åtrår henne och därför vill äkta henne, och en hjärtlig ung man av
hennes egen klass, vars blyga kärlek slutligen vinner henne. Nödvändigheten att skydda en
stackars trettonårig pojke, som av våda dräpt sin bror, sätter i gång det psykologiska förlopp,
som säger flickan själv, var hennes känslor äro fästade. Ett kort referat kan ej åskådliggöra
denna subtila procedur. Det är i alla avseenden en god bok, som kan direkt anbefallas.         F. V.

Hardy, Thomas. Heden. Övs. [fr. eng.] av August Brunius. 1, 2. Sv.
andelsf. 1921. Hcee.         à 6:—.

Fallet Hardy hör till de sorgligare av de underlåtenhetssynder, på vilka vår översättningslitteratur
tyvärr erbjuder alltför många exempel, men vilkas dagar man nu, som ett resultat av
det skönlitterära nobelprisets utdelning i Sverige, hoppas skola vara räknade, åtminstone i sina
mest graverande former. Hardys huvudsakliga verksamhet faller under det förra seklets tre
sista decennier, men först vid sekelskiftet få vi ett par av hans verk i översättning och icke
förrän under de allra sista åren ha vi fått en något fullständigare samling. Hans huvudverk
torde väl vara den tidigare översatta Tess, men även ovanstående arbete tillhör med säkerhet
hans yppersta (det skrevs så tidigt som 1877)- Den svenske översättaren har givit boken namn
efter dess sceneri, den stora Egdon-heden, King Lears berömda hed, i västsachsarnas gamla
kungarike i södra England. Och man kan med skäl säga, att denna hed är bokens
huvudperson. Den ligger där ofruktbar och ödslig men grandios i sitt förhistoriska majestät. I
mystisk samhörighet med denna natur lever en befolkning med ålderdomliga kulturtraditioner
och bruk.

Romanens grundstämning är dyster — Hardys filosofi är djupt fatalistisk, tragediens luft
är hans, och det brusar något av antik ödesstämning genom hans böcker. Det kan bli nästan
för åsktungt beklämmande ibland, och lyckliga och viljekraftiga människor reagera kanske mot
honom. Vad som ökar beklämningen är det grepp han ofta använder att låta de stora
tragedierna sättas i rullning av små tillfälligheter, vilket har åsamkat honom anklagelser för
bristande inre, psykologisk bevisning, men jag har svårt att se att det skett med fog. Det finns
knappast mera av detta tillfälligheternas spel hos Hardy, än vad som möter oss i livet självt,
om man har sinne för den arten av tragedi; och efter vad jag kan finna, saknas det ej hos
honom, trots hans fatalism, i alla viktigare fall en konstnärligt sett tillfredsställande
motivering.         G—a L.

— —, I grönan skog. En lantlig målning i holländskt manér. Övs. [fr. eng.]
av August Brunius. Sv. andelsf. 1922. 262 s. Hcee.         5:75.

Hardy anslår i detta arbete — det tillhör f. o. hans tidigaste produktion — ljusare toner
än annars, och han kan kanske med det vinna läsare, som finna hans andra, mera betydande
arbeten för sorgliga. Vi möta här en idyll med lantlig älskog, där trots en del krumbukter
från den åtråddas sida allt slutar väl. Som ofta i Hardys böcker få vi också ett stycke
kulturhistoria — det är de gamla stråkkapell och sångkörer, »resultatet av församlingens samfällda
musikaliska smak och kunskap», som av eget nit bestredo kyrkomusiken i sydengelska
lantförsamlingar, som förf. skildrar med både humoristiska och rörande drag just vid tiden för deras
upplösning inför den segrande orgelns frammarsch. Det förefaller som om man just i Sverige
med dess gamla rika bondekultur borde i alldeles särskild grad kunna finna resonnans för just
dessa kulturhistoriska element i Hardys produktion — låt vara att vår egen litteratur på
området är ovanligt rik.         G—a L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free