Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På svenska utkommen över relativitetsprincipen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pleijel, H[enning]. Einsteins relativitetsprinciper. [Tisell] 1918. 55 s. 1:50.
Särtryck ur Teknisk tidskrift 1918.
Endast för mera försigkomna, då den innehåller mycket matematik.
Svedberg, The. Tid, rum och rörelse.
I: Svedberg, The, Arbetets dekadens.
Thirring, Hans. Einstein utan formler. Ett populärt föredrag. Till sv. [fr.
ty.] av J. Tandberg. H. G. 1922. 32 s. 0:90.
Boken utgör ett av författaren i Stockholm hållet föredrag. Den redogör på ett lättfattligt
sätt för några av de väsentligaste dragen i relativitetsteorien. Innehållet återfinnes i huvudsak,
ehuru utförligare behandlat, i samme förf:s Relativitetsteoriens grundtankar.
— — Om rotationsrörelsens relativitet i den Einsteinska gravitationsteorien.
I: Vetenskapen och livet 1922, s. 359—368.
— — Relativitetsteoriens grundtankar. Övs. [fr. ty.]. Nst. 1923. 197 s. 3:—.
Den bästa bok över relativitetsteorien, som utkommit på svenska, ja överhuvudtaget på
något språk. Författaren har lyckats att på ett verkligen lättfattligt och övertygande men på
samma gång uttömmande sätt klargöra de Einsteinska idéerna. Hela framställningen är avfattad
utan minsta användning av matematik, men trots detta är den varken ytlig eller svamlig, som
så många andra populära arbeten på detta område tyvärr äro. Thirrings bok är tvärtom
sällsynt givande och lärorik — ett resultat av en ej så vanlig populariseringskonst.
Författaren påpekar först att Einsteins idéer tillkommit ej på grund av spekulationslusta,
utan på grund av en oundgänglig nödvändighet, för att förklara några under de senaste
årtiondena gjorda märkliga forskningsresultat. Dessa forskningar har bragt två fakta i dagen, vilka
måste betraktas som nästan absolut vissa, och som kunna betecknas såsom »relativitetsprincipen»
och »principen för ljusets konstans». Den första principen säger att man varken med
mekaniska eller optiska medel kan avgöra om en kropp befinner sig i rätlinig likformig rörelse eller
ej, eller m. a. o.: i system, som sinsemellan röra sig likformigt och rätlinigt, äga alla
naturföreteelser rum på samma sätt. Den andra principen säger att ljusets hastighet är oberoende av
ljuskällans rörelsetillstånd. »På dessa båda principers riktighet kunna vi ej tvivla», säger
Einstein, »för så vitt vi över huvud taget vilja förlita oss på våra sinnens vittnesbörd. Lika litet
kunna vi anmärka på logiken i den följd av slutledningar, varigenom motsägelsen mellan dessa
principer uppvisas. Men dessa slutledningar vila ytterst på vissa dolda förutsättningar rörande
begreppen tid och rum, vilkas självständighet och ömsesidiga oberoende förefallit oss så
självklara, att det icke fallit oss in att betvivla deras berättigande. En noggrannare analys av rums-
och tidsbegreppen visar dock att dessa förutsättningar ingalunda äro logiskt nödvändiga; deras
»självklarhet» är skenbar. Om man avstår från dem, så bortfaller motsägelsen mellan de två
nämnda av erfarenheten givna fakta.» Första delen av boken utgör en redogörelse för dessa
båda experimentellt funna principer och för deras innebörd. Även teorien för ljusets natur
klarlägges. Härefter följer en populär framställning av Einsteins analys av samtidighetsbegreppet
såväl som för alla de skenbart absurda konsekvenser, som följa av Einsteins betraktelsesätt. De
viktigaste experimentella bekräftelserna på teorien beskrivas även. Andra delen av boken är
ägnad den allmänna relativitetsteorien. Där redogöres för begreppet tröghet och massa, för
Einsteins ekvivalenshypotes, som sätter likhet mellan gravitet och tröghet, för ljusets krökning,
rotationsrörelsens relativitet och världens oändlighet.
Waller, S. Prövningsmöjligheterna av Einsteins allmänna relativitetsteori.
I: Kosmos 1922, s. 212—225.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
