Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några synpunkter vid val och utstyrsel av ungdomsböcker. Ett ord och en bön till herrar förläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
be vi att få framhålla, att det kan finnas en gräns för det sätt, varpå vi böra
tillfredsställa pojkars äventyrslystnad och flickors sentamentalitet.
Men det är icke nog med innehållet, formen spelar också en viktig roli i
ungdomens böcker. Det är av stor vikt, att ungdomsböckernas framställningssätt
icke förstör, utan tvärtom utbildar barnens språksinne. Varje litteraturart har sin
stil, och det är författarens rättighet, ja, skyldighet att lägga sina ord på olika
sätt, om han talar till barn eller vuxna, till stora barn eller småttingar och han
kan tala till de senare på ett för dem lämpligt sätt, utan att det behöver vara
pjollrigt, sentimentalt eller konstlat. Hans språk måste vara enkelt, men detta
utesluter inte, att det kan och bör vara korrekt och vackert. Vad språkbehandlingen
i ungdomsböckerna för övrigt beträffar, så bedja vi att på det varmaste få
instämma i vad fru Linder säger i sin uppsats i Biblioteksbladet n:r 3 denna årgång
(s. 75 nederst) om behovet av goda översättningar och en revision av äldre dylika.
Emellertid räkna vi till ungdomsböcker icke endast s. k. »roliga böcker» — ett
förresten dumt uttryck — utan även »fackböcker». Det vore mycket att förorda,
att förläggare mer än hittills varit fallet tänkte på att ge ut sådana och låta dem
i utstyrsel överensstämma med de s. k. »roliga». Kanske skulle förläggarna ha
nytta av att få veta litet om våra önskningar och behov, när det gäller detta
slags litteratur.
Uppfinningar och upptäckter, hälst sådana, som ännu hava praktisk betydelse,
väcka alltid pojkars intresse. Vi hava ju några dylika arbeten, men alldeles för
få. Hur skulle det vara med en sammandragen och reviderad upplaga av
»Uppfinningarnas bok»? Den kunde ju ges ut i mindre delar som t. ex. ungdomsupplagan
av Grimbergs »Svenska folkets underbara öden» och förses med en särskild
del för alfabetiskt register. Vi äro övertygade om, att ett sådant arbete, bra
gjort och utgivet, skulle ha stor framgång. Men även smärre populära tekniska
arbeten äro efterlängtade. Den engelskspråkliga världen har en hel del trevligt
utstyrda böcker, som kunde vara att efterlikna. »How it is made», »Boy’s own
book of great inventions» och vad de nu heta. Trevliga experimentböcker, vilka
det icke är alltför riskabelt att sätta i pojkhänder, behövas också.
Av geografiska böcker hava vi ju åtskilliga goda läseböcker och dessutom de
efter hand utkommande hembygdsböckerna. Men kunde man icke tänka sig några
trevliga reseskildringar skrivna med tanke på ungdomen? De många mer eller
mindre starkt etnografiska skildringarna från expeditioner till Sydamerika äro med
sina lockande indiantitlar mycket eftersträvade av ungdomen, men lämpa sig
genom sitt framställningssätt icke som läsning för denna. Ungdomsupplagor av
dessa arbeten skulle med tacksamhet mottagas av biblioteken. Dessutom kunde
man tänka sig reseskildringar från t. ex. Sverige och våra grannländer i form av
fotvandringsturer av ungdom, en familjs sommarresor eller något dylikt. Ribbings
»Läsebok för svenska folkskolan» har något i den vägen. Kanske en samling av
trevligt gjorda skolresor skulle lämpa sig bra.
På engelska finnas flera serier med böcker, som berätta om hur särskilt barnen
ha det i olika länder: »Our little Swedish Cousin» etc. samt »Peeps in many lands:
Sweden» o. s. v. Barnen tycka om dessa skildringar och säkert skulle något
liknande vara bra att få på svenska.
Av zoologiska böcker hava vi många trevliga djurlivsskildringar, som lämpa sig
för barnen, men äro de väl illustrerade, bliva de så dyra. Det är emellertid en
stor förtjänst, att en »djurbok» har bilder, och det är skada, att W. Longs böcker
i sin svenska gestalt sakna de trevliga bilder de ha — åtminstone några av
dessa — i originalupplagan. En ny djuratlas med goda bilder vore mycket bra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
