- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
132

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några synpunkter vid val och utstyrsel av ungdomsböcker. Ett ord och en bön till herrar förläggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att få, liksom en bok i stil med Stuxbergs Djurriket eller en ungdomsupplaga av
den för barnbiblioteken alltför dyra nya upplagan av Brehm, »Djurens liv».

Av botaniska arbeten hava vi alltför få. Här finns det många luckor att fylla.

Historia är ett av barn omtyckt ämne, men det är ju ej så lätt att skriva god
historia för barn. Grimbergs ungdomsupplaga av »Svenska folkets underbara
öden» är en omtyckt bok. Kanske hade den som ungdomsupplaga betraktad
kunnat göras något annorlunda, men vi äro i alla fall tacksamma för att det kom
en upplaga för ungdom. För den allmänna historien ha vi ju Estlanders
omtyckta »Berättelser». Säkert kunde dock enstaka perioder behandlas för sig på
ett för barnen roligt sätt. Pojkars beundran för modiga handlingar, för den
fysiska styrkan och för spännande händelser gör att krigshistoria är mest älskad av
dem, och, ehuru endast ett surrogat, äro vederhäftiga historiska romaner och
berättelser kanske den bästa formen för kulturhistoriska skildringar för barn. En
stor betydelse hava de för väckandet av barnens intresse för historia.

Vad biografier beträffar, så finnas ju en hel del små tunna sådana, av vilka
de flesta just inte läsas, annat än efter direkt uppmaning från skolan. Det råder
rätt olika meningar om barns intresse för biografier. De flesta mena, att biografier
äro den allra bästa läsning för barn, ty de ge dem ideal att efterlikna, och att
historia hälst läses av barnen i form av levnadsteckningar. Det är också sant
så till vida, som barnen ju intressera sig mera för personernas handlingar, än
för t. ex. kulturhistoria och politiska förvecklingar; men i grund och botten ha
nog de ganska rätt, som mena, att barn just inte bry sig så mycket om
biografier. Detta kommer sig kanske av, att vi äga så få goda d. v. s. njutbara
biografier för barn och orsaken till detta är väl, att det är så ofantligt svårt att
skriva sådana. Vi måste komma ihåg, att barn och vuxna ha rätt olika intressen
för människor. Barn intressera sig för personernas handlingar, mindre för deras
karaktärer, åtminstone för deras karaktärsutveckling. Vad frågan om idealen
beträffar, så få vi komma ihåg, att barn icke gärna se några fläckar på dem, och
häri ligger en frestelse för författaren att låta sin hjälte framträda i en ej fullt
riktig dager. Men vi göra historiens ädlaste gestalter en björntjänst, om vi genom
skönmålning av dem riskera, att de av den vid senare år mera kritiske läsaren
helt kastas över bord, emedan han funnit skuggor på sin hjälte eller denne
kommit att framstå något schablonartad för minnet. Med historiska personligheter få
vi därför vara varsamma, om vi vilja, att de skola bibehålla sin tjuskraft; med
diktade människor däremot behöva vi ej vara så noga. Om den omänskligt
tappre eller ädle riddaren eller indianhövdingen sedermera skulle få ett litet
överlägset löje över sig, gör mindre; han har fyllt sin mission och varit en föresyn
för pojken, som haft honom till ideal, och eggat honom till mod, kraft,
beslutsamhet och andra goda egenskaper. Men därmed är icke sagt, att vi ej böra
försöka att få goda och roliga biografier för barn, och så långt vi sanningsenligt
kunna det, framställa personligheter för barnen att efterlikna. Det är bära så
svårt att finna personer, vars handlingar och liv barnen ha intresse av. För
pojkar är det egentligen krigare och upptäcktsresande, uppfinnare och sportsmän,
som kunna komma i fråga. Flickor hava kanske något djupare intresse för skalder
och konstnärer och kvinnor, som arbetat i sjukvård eller något dylikt. Men som
sagt, det är ytterst svårt att finna material och lämplig, icke för långrandig och
inte för torr form för framställningen. En biografi fordrar illustrationer. Kanske
är det därför, som Rosenborgs små konstnärsmonografier gå så jämförelsevis bra.
En väl vaid titel, som »En bok om hjältar» av Lang eller »Hjälten bland hjältar»
av Marie Louise Gagner, bidrager också till att göra boken tilltalande. Det bör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free