Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En europeisk läsare väntar sig kanske av titeln en rent lyrisk dikt. På äkta indiskt vis
utgöres emellertid huvuddelen av ett samtal mellan en gud — Indra — och en kvinna om
kärlekens väsen o. d. frågor. Kvinnan, en prinsessa, har rymt med en älskad man. Då guden
uppträder som hennes anklagare, försvarar hon sig med att berätta en mängd småhistorier, som
bestyrka hennes egen uppfattning om kärleken — även detta f. ö. ett i indisk litteratur med
förkärlek använt grepp. Hela dikten genomandas dock av den sublimaste lyrik. I slutkapitlet
besjunges Skönhetsgudinnan själv med »hennes avlånga, skuggade och outgrundliga ögon,
hennes graciösa, mjuka och runda slingerväxtarmar, hennes smärta midja, hennes små pärltåade
fötters välvda vrister» o. s. v. Såsom man kan se även av en mängd skulpturverk, var det
indiska kvinnoidealet av ett mera äkta kvinnligt slag än det mera stränga grekiska. Man måste
blott beklaga, att Indien icke haft någon Praxiteles eller Apelles, som kunnat i bild återge den
kvinnogestaltens skönhet, vilken de indiska skalderna målat i mera glödande ord än kanske
några diktare i hela världslitteraturen. H. Sg.
Bertrand, Louis. Invasionen (L’invasion). Övs. fr. fra. [med inledning om
Louis Bertrand och hans verk] av Harald Heyman. Å. & Å. 1922. 273 s.
(Klassiska romaner utvalda av Fredrik Böök.) Hcej. 6:75.
En lugnt och sakligt skriven skildring av italienska arbetares villkor och öden i Marseille.
Huvudpersonerna fängsla oss mer som företrädare för en klass än som enskilda
människor. Rg.
Eyth, Max. Plog och skruvstäd (Hinter Pflug und Schraubstock). Ur en
vandrande ingenjörs anteckningar. Övs. fr. ty. av V. Christoffersson. [Med
inledning av Harald Wägner.] Å. & Å. 1922. 215 s. (Klassiska romaner
utvalda av Fredrik Böök.) Hcef. 5:50.
Författaren tecknar med fart och gott humör bilder av sitt arbete som teknisk banbrytare
i Egypten och Amerika. Innehåller nog åtskillig överdrift men är, särskilt vid
Amerikaskildringen, mycket underhållande. Rg.
Maeterlinck, Maurice. Maria Magdalena. Drama i tre akter. Övs. [fr.
fra.] av Hugo Hultenberg. 2 uppl. Nst. 1922. 95 s. Hcej. 2:25.
Stycket tycks ha skrivits för att ge en skådespelerska en virtuosroll. Det visar ytlig
skicklighet men saknar fullständigt vad vi kräva av djup och höghet vid ett sådant ämnes
handhavande och gör minst sagt pinsamt intryck. Rg.
Maupassant, Guy de. Bel-Ami. Övs. fr. fra. av Erie Swenne. A. B. 1923.
384 s. Hcej. 4:50.
Är en bekant och mästerlig skildring av en tämligen obegåvad underhuggarnatur, som
genom sin tur hos kvinnorna drages fram i Parislivet, blir journalist, politiker, får inflytande
och pengar. Boken företer en samling människor, vilka man i det hela vill kalla välklätt
pack — men så mångsidig och objektiv är Maupassants skildringskonst, att han får fram
något mänskligt även hos de flesta av dem. Boken lämpar sig bäst för mogna
människor. F. V.
Mikkelsen, Ejnar. Hämnaren. En skildring från Alaska. Övs. fr. da. av
Erik Norling. Nst. 1922. 201 s. Hceda. 4:50.
En kulturskildring i romanform från eskimåernas länder. Författarenor ej bära kännare
av land och folk; han härskar över romanens teknik och har lyckats lyfta boken på ganska
högt plan. Rg.
Penseldrag. En kinesisk makas kärleksbrev. Fr. eng. till sv. av Elisabeth
Krey-Lange. W. & W. 1922. 174 s. Hcee. 4:75, inb. 9:—.
Den med kinesisk kultur förtrogne behöver ej läsa långt för att finna, att dessa brev ej
äro äkta trots företalets besynnerliga mystifikation. Redan det att för varje kines så
välbekanta saker som bröllopståg beskrivas på det omständligaste sätt, röjer »det främmande
ögat». Rena misstag angående skrivtecknen m. m. förekomma också. Viktigare är dock, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
