Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- I. Skön konst (med musik och teater)
- K. Historia
- L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strengell, Gustaf. Staden som konstverk. En inblick i historisk stadsbyggnadskonst.
A. B. 1922. 270 s. Ill., kart., litt. Ica. Inb. 12:—.
Den finske konstförfattaren har med denna bok åsyftat att ge en konstpedagogisk bilderbok,
i varje särskilt fall kommenterad och förklarad. Ett ofantligt bildmaterial från alla
länder och tider är sammanträngt inom en trång ram och ger verkligen en inblick i
stadsbyggnadskonst. Det svagaste i boken är titeln, ty en stad kan aldrig vara ett konstverk — det
vore inte ens önskvärt, men förf. menar att han velat gripa skönhetssidorna av stadens väsen,
de må vara tillfälligheter eller avsiktligt skapade. Hans estetiska synpunkt lägger vikten på
renässansens, barockens och 1700-talets insatser, och han är lyckligt frigjord från de
romantiska ensidigheter som vidlådde betraktelsesättet på detta område för ännu några år sedan.
Boken kräver någon konsthistorisk grund hos läsaren, men är synnerligen tillgänglig. A. B—s.
K. Historia.
Schück, Henrik. Kulturhistoriska skisser. H. G. 1922. 266 s. Kc. 7:—.
Den frejdade kultur- och litteraturhistorikern har här sammanfört en samling essayer
behandlande: Nordisk folktro och nordisk religion; Svenska forndikter och finska runor; Bysans
och Norden; Skötkonung eller Skotkonung [en förklaring av Olof Skötkonungs namn]; Rostock
och Sverige [med anledning av Rostocks universitets jubileum]; Ett blad ur Uppsalas krönika
[ang. ordnandet av stadens brandväsende i äldre tid]. — En rabbin vid Uppsala universitet
[från början av 1700-talet]. — Ur Gustaf Reuterholms dagbok [mitten av 1700-talet]. — Gustaf
III:s svenska akademi. — Stockholm på Bellmans tid. — Erik Sjöberg och Henrik Palmaer.
— Carl Gustaf Malmström. — Den talangfulla draken [en sagohistorisk redogörelse för motivet
i Hj. Söderbergs skämtsaga]. — Ur julens saga.
L. Biografi (med genealogi).
Molière. Küntzel, Hans. Molière. H. G. 1923. 85 s. (De största
märkesmännen 14.) Lb. 1:50.
En kortfattad men vederhäftig och saklig redogörelse för Molières levnad och
författarskap, vilande på den moderna franska forskningens resultat. Det begränsade utrymme, som
stått författaren till förfogande, har emellertid hindrat honom från att annat än i allra största
korthet beröra Molières föregångare och samtida inom litteraturen, varigenom bilden fått ett
något för begränsat perspektiv. För närmare studium av periodens litterära utveckling kan
hänvisas till avd. 4 av Schücks Allm. litteraturhistoria (se Bibl.-bl, årg. 1923, s. 87). O. W—n.
Tolstoj, Sophie. Grevinnan Sophie Tolstojs självbiografi. Med företal och
noter av Vasilij Spiridonov. Övs. från den engelska Övs. av E. Brusevitz. A. B.
1923. 110 s. Lb. 3:50.
Leo Nikolajevitsch Tolstoj, den store ryske författaren och samhällskritikern, gifte sig år
1862 med den då blott 18-åriga Sofia Andrejevna Bers, tillhörande en ursprungligen från
Tyskland härstammande men sedan ett par generationer i Ryssland bosatt familj. Äktenskapet var
till en början mycket lyckligt men blev med tiden allt mer och mer disharmoniskt, beroende
på omöjligheten att förena grevinnan T:s praktiska syn på tingen med hennes makes sociala
utopier. Misstämningen inom familjen steg slutligen ända därhän att T. i ett anfall av
förtvivlan flydde från sitt dittillsvarande hem, godset Jasnaja Poljana, som han icke mera återsåg.
Flyktens vedermödor blevo honom nämligen övermäktiga, och den 20 nov. 1910 avled han i
byn Astapovo.— Grevinnan T:s självbiografi skildrar i korta drag hur hon uppfattat sitt
äktenskap och vilken ställning hon intagit till de tilldragelser, som ledde till brytningen inom
detsamma. Framställningen, ehuru knappast särdeles djupgående eller psykologiskt skarp, äger
dock ett betydande intresse och får anses som ett viktigt dokument till Tolstojs levnadshistoria.
— Den form, vari arbetet framträder, är i hög grad vårdslösad; så står t. ex. på s. 21, r. 3
nedifrån farfar i st. f. morfar; s. 23, r. 1 ovanifr. Blüchner i st. f. Buchner; s. 49, r. 13 ovanifr.
Epiktatos i st. f. Epiktetos o. s. v. O. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1923/0150.html
