- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
164

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteket och det allmänna bildningsarbetet. Föredrag vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en bildmngsmöjlighet. Men att denna också blir till en bildningsverklighet, det
är en uppgift som just är bibliotekariens och till vars lösning han måste begagna
alla till buds stående medel. Men finns det något bättre tillfälle att visa vägen
till böcker än folkhögskolans föreläsningsserier och studiecirklar? Så behöver
alltså folkhögskolan biblioteket, emedan det senare åt föredragshållaren ger det
litterära verktyget för hans lärareverksamhet, åt åhörarna hjälpmedlen för att
planmässigt befästa, klargöra och fördjupa de i undervisningen mottagna intrycken
och på detta sätt erbjuda alla deltagarna den viktigaste garantien för deras
gemensamma studiearbete. Å andra sidan behöver biblioteket folkhögskolan, emedan
denna med hjälp av det talade ordet och föreläsarens personlighet kan väcka till
liv bibliotekets slumrande bildningsvärden också för sådana läsare, vilkas
självverksamhet när det gäller böcker snabbt förlamas eller sådana som av en eller
annan anledning blivit blaserade gentemot det tryckta ordet och vilka därför även
den sorgfälligaste utlåningspedagogik i biblioteket icke mer kan komma åt.

Ur detta dubbla faktum framgå nu följande fordringar för praxis inom bildningsarbetet.

Biblioteket måste redan i sin inköpspolitik ta hänsyn till folkhögskolans behov.
För att kunna tillmötesgå denna fordran, måste givetsvis biblioteket i god tid få
komma i kontakt med det förberedande arbetet vid planerandet av nya
föreläsningsserier. Och bibliotekets ledning skall därvid icke vara ängslig eller
trångbröstad utan hellre någon gång uppfylla en önskan, om vilkens nödvändighet
man icke är fullt övertygad, än att löpa den risken att underlåta att anskaffa en
bok, vilken genom folkhögskolan genast kunde tillföras ett större antal kvalificerade
läsare. Man må aldrig glömma, att det ju är en hederssak för varje lärare att
i fortsättningen bevisa, att de av honom anbefallda böckerna verkligen fylla sitt
ändamål som studiematerial. Och om en lärare en gång av förbiseende gör ett
misstag, ser han sig i regel för framtiden så mycket bättre för.

I anslutning till denna fordran skola vi icke glömma att nämna, att hänsynen
till folkhögskoleväsendet i de medelstora och små städerna småningom med nödvändighet
för med sig, att man inrättar särskilda bibliotekscentraler för större delar
av landet. En medelstor eller liten stads bibliotek har sällan medel att uppfylla
alla en folkhögskolas viktiga önskningar om förvärv av böcker, och även om
bibliotekets resurser tilläte det att göra detta, skulle många inköp icke kunna
försvaras, emedan det med bestämdhet kunde förutses, att de ifrågavarande
böckerna skulle kunna få blott helt få läsare (utom lärarna) och därefter stå
obegagnade på hyllorna. Här äro kompletterande institutioner i form av centraler
för utsändande av vandringsbibliotek oeftergivliga. Vi ha just öppnat en
förmedlingsanstalt för sådana för provinsen Pommern.

Den viktigaste fordran när det gäller samarbetet mellan bibliotek och folkhögskola
synes mig därnäst vara, att biblioteket tillsammans med varje lärare utarbetar
i katalogform uppställda studiehandledningar för föredragsserierna och
studiecirklarna, som i maskinskrift eller tryck ställas till åhörarnas förfogande.
Jag sade förut, att folkhögskolan är särskilt ägnad att visa vägarna till böckerna.
Jag vill nu tillfoga: om det sker med erforderlig metodisk omsorg och eftertryck,
så att man icke inskränker sig till att i föredraget blott nämna boktitlar och
överlåter åt slumpen, om åhöraren är tillräckligt uppmärksam och skolad för att
anteckna dem riktigt och göra bruk av dem. Det räcker heller icke, om åhöraren
kan få med sig hem svart på vitt i form av en bibliografiskt aldrig så
omsorgsfull lista. Det gäller här icke att bjuda råmaterial, som t. ex. vid rent
vetenskaplig akademisk undervisning, utan halvfabrikat. Den angivna litteraturen måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free