- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
166

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteket och det allmänna bildningsarbetet. Föredrag vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större roll i den moderna biblioteksverksamheten, åtminstone i vårt utarmade
Tyskland, nämligen att alltmer utbygga biblioteket till en plats, där man får
ledning vid sina egna bokinköp och till och med själv kan få köpa böcker. Vi
kunna för närvarande mindre än någonsin tilllåta oss felaktiga inköp; bokhandlarna
å andra sidan måste i allt högre grad avstå från att föra ett större lager
och deras personal blir på det sättet allt mindre skickad att kunna vägleda
bokköparna; så måste då bibliotekens bokbestånd och bibliotekariens bokkunskap
också här ingripa förmedlande, särskilt när det är frågan om valet av de bästa
och billigaste upplagorna av äldre klassisk litteratur. Var finns t. ex. en bättre
möjlighet att sprida det bästa och billigaste urvalet av Goethes samtal med
Eckermann än genom bibliotekets förmedling och vid början av en studiecirkel i
folkhögskolan? Jag vill inte trötta Er med ytterligare exempel. Blott så mycket må.
antydas, att på detta sätt dessutom aktionsradien för den bokhandel, som tar sin
bildningsuppgift på allvar, förlänges ut över sådana sociala skikt, som eljest äro
prisgivna till kolportagelitteraturen eller sensationsfilmen.

Alla dessa fordringar beträffande samarbete mellan bibliotek och folkhögskola
kunna givetvis bäst uppfyllas, när båda institutionerna i förvaltningshänseende äro
så nära som möjligt förbundna med varandra både lokalt och personligt, det vill
säga framför allt när biblioteket på samma gång är folkhögskolans administrations-
och upplysningsbyrå och när bibliotekarien på samma gång är ledare och lärare
i folkhögskolan. Då blir det också till exempel lätt att arbeta samman förteckningen
över låntagare i biblioteket och åhörare i folkhögskolan, så att man får en ganska
mångsidig bild av de intellektuella intressena hos de personer, som begagna sig
av båda institutionerna, under det att endera av de båda institutionerna för sig blott
omfattar, ett så litet och tillfälligt brottstycke av en människas bildningsliv att det skulle
vara mycket djärvt att därur dra så vittgående slutsatser av individuell eller sociologisk
art som välmenande och godtrogna statistiker i biblioteket och folkhögskolan ofta
tilllåta sig. Även om våra anteckningar genomgående kunde ge mer besked än — när
det gäller biblioteket — att en viss person för en viss tidsperiod tagit hem vissa böcker
eller att — i folkhögskolan — en viss person anmält sig till vissa föreläsningar och
studiecirklar under en bestämd tid, skulle det nyss antydda tvivlet dock kvarstå. Vi
veta som regel icke, vilka böcker våra läsare ha i sin privata ägo och vad de
låna av vänner och bekanta, vi känna icke deras förhållande till pressen, vi veta
om våra kursdeltagare i regel icke, i vad mån deras strävan att besöka
folkhögskolan redan från början försvåras av familje- och yrkesplikter eller av
kommunikationssvårigheter. Men en jämförande betraktelse av våra anteckningar
angående hur en och samma person inom vår synkrets är verksam dels som läsare i
biblioteket, dels som åhörare i folkhögskolan möjliggör ett något säkrare omdöme
om deras andliga behov och mottaglighet och därmed en bredare grundval för
avgörande av hur den hjälp man vill lämna dem i deras bildningsarbete i varje
särskilt fall bäst skall inriktas. Först om vi ägde likartade anteckningar över
våra läsares och åhörares besök av teatrar, muséer och biografer, kunde vi
visserligen vara relativt säkra vid bedömandet av deras bildningsliv. Ty alla dessa
grenar av kulturell eller nöjesverksamhet kunna på gott eller ont, positivt eller
negativt, ha en avgörande betydelse för framgången av våra bildningssträvanden
i bibliotek och folkhögskola. Vi måste därför just också från bibliotekets sida
ägna dem vår livligaste uppmärksamhet, och det är oeftergivligt, att jag också
med några ord berör deras växelverkan med biblioteket. Jag kan härvid fatta
mig mycket kortare än när det gällt folkhögskolan, då sakerna här ligga mycket
enklare till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free