Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteket och det allmänna bildningsarbetet. Föredrag vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid den allra första början och också själva måste samla mer erfarenhet av
organisatorisk art (särskilt beträffande de vandrande teatrarna), innan vi kunna
uppställa noggranna riktlinjer. Men så mycket står i varje fall fast, att vi här stå
inför viktiga framtidsuppgifter, då teaterns verkan i den sanna folkbildningens
ända helt enkelt inte kan skattas nog högt och icke nog omsorgsfullt skyddas
från den ständigt hotande faran av intellektuell grumlighet.
Ligger alltså teaterns naturliga tyngdpunkt i ordet, så ligger museerna betydelse
i bildningshänseende i bilden. De äro för naturvetenskaperna, för geografien
och etnografien, för kulturhistorien och de bildande konsterna ett slags stora
atlaser med plastiskt fristående illustrationsmaterial. Det är då självklart att de,
när det gäller deras bildande verkan, äro hänvisade till förklaringar genom det
talade ordet, i detta fallet genom sakkunniga förare. Och i fråga om dessa åter
bör fordras, att de hänvisa till framställningar från vederbörande vetenskapsområde,
som äro utförligare än vad som kan ske inför samlingarna själva. Med andra
ord: här är ett intimt samarbete med folkhögskolan oeftergivligt. Biblioteket skall
här som regel först gripa in med sin kompletterande och fördjupande samverkan,
när folkhögskolan redan brutit vägen, men får då också sedan desto tacksammare
uppgifter. Kravet på att museerna skola ingå som ett led i det allmänna
bildningsarbetet ha, i förbigående sagt, museiförvaltningarna nu för tiden glädjande
nog gått till mötes därigenom att de, från sitt den lärda forskningen tjänande
samlade förråd, framhäva väl valda typer i särskilda åskådliga samlingar. Ur
bildningssynpunkt är det till exempel oändligt mycket värdefullare att finna två till
tre dussin typiska grundformer av grekiska vaser från olika tider och till olika
bruk översiktligt uppställda än hundratals dylika med sina individuella variationer,
som endast förvirra lekmannens öga.
Och nu till slut också filmen. Det lider intet tvivel, att på detta område för
folknöje och folkundervisning, som övar ett så enormt inflytande på de stora
massorna, lika invecklade som trängande och viktiga frrågor vänta på sin lösning
genom folkbildaren. Jag skulle överhuvud taget icke våga att tala något om
denna fråga, så kort som det måste bli inom ramen för mitt föredrag, om jag
icke redan från mitt arbete på detta område visste att den offentliga opinionen
i Sverige genom outtröttligt och sakkunnigt arbete av olika personer redan är i
viss grad förtrogen med de teoretetiska och praktiska fordringarna, när det gäller
ett förädlande av filmen i bildningssyfte. Dessutom kan jag också här hänvisa
de speciellt intresserade till den utförliga framställning av hela problemkomplexet
som jag sökt ge i min bok »Das Lichtspiel im Dienste der Bildungspflege», som
också omnämnts i svensk press. Här må blott som sammanfattning sägas följande:
Den rörliga ljusbilden, Laufbild, som vi säga i Tyskland, mångfaldigar den
fantasiväckelse, som alla optiska intryck redan i och för sig föranleda, därigenom att
den återger det som är själva det materiella livets kännemärke, nämligen rörelsen.
Varje biolog och varje psykolog vet, vilka oförlikneligt starka verkningar, som allt
iakttagande av rörelse utövar på det djuriska och mänskliga driftlivet. Också på tal
om teaterns verkan snuddade vi vid detta faktum. Men under det att där i det
talade ordet ligger en viss garanti för den harmoni av rationella och irrationella,
andliga och själsliga faktorer, som är grundväsentlig för all bildningsverkan, träder
detta här så i bakgrunden, att faran av en blott ytligt roande förströelse eller en
sensationsverkan, som fullkomligt förstör omdömesförmågan, hotar att bli nästan
övermäktig. Förhållandevis lättast att möta är denna fara, när det gäller film
med undervisande syfte. Det är blott en fråga om metodiskt samarbete mellan
filmteknik och föredragsteknik med bildande syfte, för att åt den så kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
