- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
169

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteket och det allmänna bildningsarbetet. Föredrag vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lehrfilm (undervisningsfilmen), erövra den gynnade ställning, som den förtjänar att få
överallt där det gäller att åskådliggöra rörelseförlopp. Jag behöver blott erinra om
återgivandet av i tiden sammandragna och i tiden uttänjda rörelser (de senare
fotograferade med hjälp av den så kallade Ernemannska »Zeitlupe») och om de
grafiska filmerna för att antyda, hur man på detta sätt icke blott kan införa i
föredragssalen en rikedom av åskådningsmaterial, som vi annars icke skulle kunna
göra tillgängligt för våra åhörare, utan hur tack vare filmens tekniska egenart till
och med sådana områden öppnas för vår omedelbara iakttagelse, dit våra ögon
annars aldrig kunna tränga in. Det står också utan vidare klart, att även här
folkhögskola och bibliotek kunna träda i planmässig förbindelse med filmen och
med varandra på särskilt givande sätt. — Men hur står saken, när det gäller
underhållningsfilmen? Är den pessimism berättigad, som vi icke sällan möta i sådana
omdömen som blott ha för ögonen den visserligen fruktansvärda urvattning av den
konstnärliga tjusningen, som filmandet av dramer och berättelser ofta innebär eller som, på
ett något för doktrinärt sätt, vilja frånkänna en eggelse av fantasien, som icke
förmedlas av ordet, varje i egentlig mening bildande verkan? Jag är på grund
av mångårigt och mångsidigt praktiskt arbete på detta område av den meningen,
att visserligen de faktiska hinder, som särskilt också ekonomiskt stå i vägen för
en förädlande verkan eller till och med konstnärlig uppbyggelse genom den
skönlitterära filmen, blott långsamt och med målmedveten uthållighet kunna
övervinnas, men att i princip det inte finnes någon omöjlighet att utveckla den skönlitterära
filmen till en mäktig bundsförvant åt den sunda folkbildningen. Jag menar därmed
naturligtvis inte, att det någonsin skulle kunna lyckas att uppnå en hundraprocentig
framgång i den meningen, att blott sådana skönlitterära filmer skulle frambringas
vilkas innehåll skulle tillfredsställa höga litterära fordringar. Detta är ju heller
icke fallet när det gäller böcker och kan helt enkelt inte vara så, så länge det icke
finnes något mänskligt samhälle, som uteslutande består av konstnärligt fullt
utvecklade eller åtminstone utvecklingsmöjliga individer. Men man kan, såsom när
det gäller böcker, tvinga yrkesspekulationen att godta vissa andliga kvalitetsfordringar
som självklara, så att de mindervärdiga produkterna blott utgöra en liten
bråkdel jämfört med de medelgoda eller verkligt högtstående. När man följt med,
vad just den svenska filmindustrien bära under de sista åren frambragt av
kvalitetsvara, förefaller denna förhoppning icke så illa grundad. Jag tror att det om
den löpande bilden gäller detsamma som Schiller i die Glocke säger om elden:

Wohltätig ist des Feuers Macht,
wenn sie der Mensch bezähmt, bewacht.

Och vår bevakning har — psykologiskt talat — från bibliotekets och folkhögskolans
ståndpunkt att rikta sig utom på den moraliska frågan också på den intellektuella,
för att se till att icke fantasieggelsen blir till en fantasiens krycka
och leder till föreställningskraftens försvagande. Där gäller det för bibliotek och
folkhögskola att motverka den tankelättja, som filmen så lätt gynnar, i det de
ständigt visa och lägga till rätta vägen tillbaka till boken.

Om nu biblioteket verkligen skall bli hela det samlade bildningsarbetets hjärta
på det av mig skisserade sättet, då måste vi också för framtiden i motsvarande
grad mångsidigt, teoretiskt och praktiskt, utbilda dem vilka skola bli våra
efterkommande som bibliotekarier. Det betyder emellertid förvisso icke, att deras
rent bibliotekstekniska och litterära utbildning skall komma till korta. Tvärtom,
detta de sista årtiondenas framsteg, till vilket särskilt den amerikanska förebilden givit
oss mod, vilja vi på intet sätt offra. Om vi blott hade valet mellan duktiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free