- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
185

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktigare nyutkomna arbeten - De större landskommunernas biblioteksfråga. Några lokala erfarenheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DE STÖRRE LANDSKOMMUNERNAS BIBLIOTEKSFRÅGA.


Några lokala erfarenheter. Av fröken Maja Forsslund.

Vid två bibliotekskurser — Brunnsvik 1920 och Fellingsbro 1922 — har
Undert, inlett en diskussion i ovannämnda fråga och sedan av
bibliotekskonsulenten-kursledaren uppmanats att nedskriva inledningen för denna tidskrift. Jag
ber genast få betona, att jag alis icke har någon allmän vägledning att ge till
hjälp för andra kommuner — kan endast redogöra för hur vi här i min
hembygd ordnat denna fråga. Löst den ha vi naturligtvis alis icke, och lösas kan
överhuvud icke landsbygdens biblioteksfråga, liksom dess folkbildningsfråga i
allmänhet, så länge bildningsarbetet får nöja sig med de smulor, som falla från de
anslagsgivande myndigheternas bord. Ha vi inte här i landet vant oss vid en
alldeles felaktig måttstock, när det gällt att såväl söka som bevilja dessa anslag?
Vi tycka det är storartat, när ett folkbibliotek lyckas driva upp det kommunala
anslaget till samma belopp, 400 kr., som utgör maximum för statsanslagen, och
ungefär samma små proportioner anlägga vi på övriga bildningsanslag. Borde inte
en riktigare princip för allt detta vara, att de vuxnas arbete för bildning och
självuppfostran understöddes med anslag, som stode i en viss proportion till de stora
summor, som offras på barnaårens skolgång, ofta tämligen bortkastade därför att
denna upphör för tidigt. Större offer från det allmännas sida skulle naturligtvis
motsvaras av större krav på dem som medverka i arbetet. Jag återkommer till
detta.

Den kommun, det här gäller, är Ljusnarsbergs socken, den nordligaste i Örebro
län och en av de största i mellersta Sverige, omkr. 5 mil lång, där den är
som längst, och med omkr. 10,000 inv.

Den innesluter följande stora brukssamhällen:

Bångbro järnverk, med omkr. 500 arbetare.
Ställdalens pappersbruk och masugn, med 4—500 arbetare. Därintill ligger
Svartviks gruvfält, med 40—50 arbetare.
Ställbergs gruvfält med 100—150 arbetare.
Högfors och Sköttgruvans gruvfält och hytta med 4—500 man. I samma trakt ligger
Mossgruvan med ett 50-tal arbetare.
Hörks hytta har 30—40 arbetare. Hörken är dock ett samhälle på några
hundra personer, varibland en stor mängd Grängesbergsarbetare. Alla nu nämnda
siffror lämnas under nuvarande abnorma förhållanden med reservation.

Det stora flertalet av kommunens befolkning är alltså industriarbetare och
samlad vid bruken. Men i socknens vidsträckta skogsområde ligger också ett
stort antal småbyar, de flesta med mycket ensligt läge. Här bor en mängd
torpare och arrendatorer under bolagen, som givetvis och sorgligt nog äga det mesta
av skogarna; dock finnes ännu också en avsevärd del självägande gårdar. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1923/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free