- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
187

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De större landskommunernas biblioteksfråga. Några lokala erfarenheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det var alltså knappt mera än droppar i havet, vad som ännu för ett par år
sedan fanns av tillfällen till läsning i Ljusnarsbergs socken.

1919 bildades Kopparbergs-Ljusnarsbergs folkbildningsförening, från början
endest avsedd att verka under formen av ett kommunalt bildningsutskott, men till
följd av oväntat livlig tillslutning från i synnerhet arbetarnas sida snart nog
utväxt till en stor organisation med anslutning från de flesta föreningar i trakten.
Föreningen satte på sitt program bl. a. arbete för ett ordnat folkbiblioteksväsen:
fasta bibliotek i de större samhällena och även i skogsbygden om möjligt
ständig tillgång till böcker genom vandringsbibliotek. Flera sådana hyrdes från
Folkbildningsförbundet i Stockholm, och 1920 ingick föreningen till socknens
kommunalfullmäktige med en av flere av dessa, representerande alla olika partier,
undertecknad motion, vari föreslogs, att kommunala folkbibliotek skulle startas
och anslag härför beviljas. Ett förslag till bibliotekssystem medföljde motionen,
delvis uppsatt med ledning av råd, som undert, erhållit vid den ovannämnda
bibliotekskursen i Brunnsvik.

Av de många goda råd, som jag fick där, gingo nog de flesta i riktning
mot att basera biblioteksväsendet på studiecirklarna. Naturligt nog, kanske, då
de flesta deltagarna voro intresserade och framstående studiecirkelledare. För
min del var jag emellertid redan då ganska skeptisk inför en sådan väg. Enligt
min erfarenhet äro studiecirklarna ännu åtminstone ofta ett alltför vackert namn
på en visserligen mycket god sak. Och att hos oss bygga upp ett biblioteksväsen
på de cirklar vi hade, skulle varit inte bära att bygga på ett gungfly, utan
helt enkelt otänkbart. En fast, kommunalt ansvarig organisation härav måste vi ha.

Jag anför här delar av det till kommunalfullmäktige inlämnade förslaget:

»Folkbiblioteksväsendet i kommuner av större utsträckning torde enligt nutida principer
böra vara ordnat ungefär på följande sätt:

Till kommunens centralpunkt förlägges ett s. k. centralbibliotek, det största och mest
fullständigt utrustade av kommunens folkbibliotek. Kommunens övriga områden förses med
s. k. filialer till det nämnda, mindre boksamlingar, som väl till åtminstone någon del böra
äga en fast stomme av de för ändamålet lämpligaste böckerna, men i övrigt bestå av ur
centralbiblioteket för en kortare tid utbrutna bokbestånd. Centralbiblioteket måste givetvis
skötas av en utbildad bibliotekarie, till vars åliggande hör att även ha uppsikt över hela
kommunens bibliotekssystem. Det torde vara påtagligt, att en anordning som denna för att alis
kunna fungera ställer så stora anspråk såväl på kommunens ekonomiska offervilja som på de
härför erforderliga arbetskrafterna, att Ljusnarsbergs socken ännu åtminstone icke kan anses
mogen härför. Härtill kommer, att kommunen i själva verket saknar en centralpunkt,
tillhörande dess eget område, och det är väl knappast troligt, att Ljusnarsbergarna önska förlägga
sitt bästa bibliotek till Kopparbergs köping. Däremot räknar Ljusnarsberg ej mindre än 5 stycken
större brukssamhällen, i vilka behovet av ett gott folkbibliotek är ofrånkomligt.

Undert, föreslå därför tillsvidare följande anordning:

I Bångbro, Ställdalen, Högfors, Ställberg och Hörken upprättas fasta avdelningar av
Ljusnarsbergs kommunala folkbibliotek. Om det visar sig lämpligt, böra dessa avdelningar under
tidernas lopp sinsemellan helt eller delvis byta bokbestånd. Ävenledes bör den nämnd, som
får ansvaret för bibliotekens organiserande och skötsel, inleda underhandlingar om samarbete
med Kopparbergs köpings folkbibliotek, vilket med tiden, om det utvecklas som sig bör, torde
kunna fungera som ett låt vara anspråkslöst distriktsbibliotek.

Biblioteken i brukssamhällena borde helst vara inrymda i trevliga läsestugor, skötta så,
att de kunde konkurrera med biografer och kortspelsnöjen. På ett enda ställe finnes nu en
sådan läsestuga: i Högfors. Hur snart skall förståelse för den tanken vinna insteg i alla
brukssamhällen? Intill dess torde lämpligaste placeringen av de kommunala biblioteken i regel
vara tillsammans med de skolbibliotek, som redan finnas på alla dessa platser — — —. Som
bibliotekarie torde på varje plats någon medlem av lärarekåren vara att påräkna. Dock bör
ingen allmän regel fastslås en gång för alla vare sig om lokal eller bibliotekarie. Det kunde
tänkas, att på någon plats en så intresserad och stabil studiecirkel arbetade att biblioteket
bäst anförtroddes åt dess vård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1923/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free