Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De större landskommunernas biblioteksfråga. Några lokala erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jämte dessa större brukssamhällen ha vi i Ljusnarsbergs vidsträckta kommun ett stort
antal oftast ensligt belägna skogsbyar, så fullständigt saknande alla tillgångar till förädlande
förströelse och kunskapers inhämtande, att de kanske rent av borde sättas i första rummet, då
det gäller en sak som den ifrågavarande. Här kan emellertid endast bli fråga om
ambulerande bibliotek, s. k. vandringsbibliotek. — — — Av det kommunala anslaget borde alltså
årligen en mindre del användas för detta ändamål.»
Slutligen föreslogs, att biblioteksverksamheten i Ljusnarsberg började med att två
av de större brukssamhällena: Bångbro och Ställdalen, försåges med avdelningar,
för att sedan dessas behov någorlunda tillgodosetts, turen måtte komma till övriga
bruk, samt att även om möjligt ett första vandringsbibliotek uppsattes. I motionen
begärdes ett anslag för starten på 2,000 kr.
Fullmäktige beslöto enhälligt, såväl att bibliotek borde inrättas, som att
bifalla det begärda anslaget. Åt folkbildningsföreningen anförtroddes att starta
biblioteken, och föreningen tillsatte härför en särskild biblioteksstyrelse, vilket val
sedan bekräftats av kommunalnämnden. Under loppet av 1921 uppsattes så två
fasta avdelningar, i Bångbro och Ställdalen, skötta av en lärarinna på ena stället,
och en lärare på det andra, och båda förlagda till folkskolelokaler. De första
bokinköpen gingo på omkr. 1,460 kr., och fingo vi för den summan omkr. 200
band till vardera, varav dock 25 kartonnerade småskrifter (således i genomsnitt
kr. 3,65 pr band). Därav måste en del köpas till mycket höga dyrtidspris, vilka
dock motvägdes av en del inköp genom antikvariat. De flesta köptes genom
bokhandlare på platsen med 20 % rabatt. Till ett skåp (ett skåp för Bångbroavdelningen
skänktes av bruket), samt till låneregler, journaler, m. m., åtgick
omkr. 160 kr. Uppläggning av kortsystem för utlåningen ha vi ännu ej beslutat
oss för, men få väl förr eller senare lov att göra det. Det var kanske dumt att
inte göra det redan från början, men vi voro ivriga att få så mycket böcker som
möjligt för våra pengar, och priserna på all materiel voro dyra.
Redan det första verksamhetsåret, 1921, uppsattes även 2 st. vandringsbibliotek,
genom förmånliga inköp och en del gåvor till den låga kostnaden av omkr.
170 kr. för båda. Dessa äro t. o. m. något större än Folkbildningsförbundets i
Stockholm (omkr. 70 band i vardera). Inga kataloger ha ännu tryckts, men
Kopparbergs och Ljusnarsbergs bibliotekssstyrelser ha överenskommit att trycka
gemensam katalog, när den länge (ack, huru länger) väntade Sveriges allmänna
biblioteksförenings nummerkatalog utkommit. Fr. o. m. 1922 ha biblioteken haft
kommunalt anslag på 500 kr. Det ansågs omöjligt att efter den svåra depressionstidens
utbrott begära högre summa. Vi skatta oss lyckliga, att starten inföll just
det sista år det varit tänkbart att få ett stort anslag. Vi ha dock på. de två år,
som gått, fått ihop omkring 300 band i vardera av de fasta avdelningarna och
stå nu i begrepp att sätta upp vårt tredje vandringsbibliotek. Under de gångna
tiderna av svår arbetslöshet, då inga bildningsmedel varit så av nöden som böcker,
ha vi hos oss sålunda haft jämförelsevis rikliga tillfällen till läsning. Jämte de
fasta biblioteken: de 3 kommunala i Kopparberg, Bångbro och Ställdalen, bruksbiblioteket
i Högfors och 9 studiecirkelbibliotek, ha vandringsbibliotek cirkulerat
på 10 olika platser inom socknen (folkbildningsföreningen har fortfarande hyrt en
del från Stockholm). Studiecirklarnas antal har fördubblats och åtminstone en
del av dem börjat göra skäl för sitt namn. Allmänheten har också begagnat sig
av, lånetillfällena mer än någonsin: antalet boklån var i Kopparberg år 1922
3,253 (över 1,000 mer än föreg, år), i Bångbro 1,027 och i Ställdalen 981.
Den organisation av folkbiblioteksväsendet i en större landskommun, som här
beskrivits, torde vara den enklaste och kanske enda lämpliga, där tillgångarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
