Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De större landskommunernas biblioteksfråga. Några lokala erfarenheter - Det nya Värtabiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framförallt på arbetskrafter, äro sådana som hos oss — och kanske även i de
flesta landsbygdsområden. Ett mera genomfört och rörligt system av bibliotek,
med ett centralbibliotek och filialer, mellan vilka bokförrådet står i ständig
cirkulation, medför givetvis ett effektivare utnyttjande av böckerna. För att en sådan
apparat skulle fungera krävdes emellertid, som förut påpekats, att hela
folkbildningsarbetet stode på ett långt högre plan än det f. n. gör hos oss, inte bära
med tillgång till flere och mera skolade arbetskrafter utan också med långt
kraftigare ekonomiskt stod från det allmänna. I en kommun som denna behövdes
för att sköta en mönstergill biblioteksverksamhet en helt avlönad ledare, som
möjligen samtidigt kunde stå för allt som hör till de vuxnas bildningsarbete inom
området. En sådan person borde kunna göra samhället minst lika stor nytta
som en folkskollärare och vara avlönad som en sådan.
Kanske är dock en sådan väg inte i alla avseenden idealet? Kanhända, när
vi en gång fått allting statligt ordnat med avlönade ämbetsmän för allt arbete, vi
se tillbaka på den tid vi nu leva i, med dess ofta hängivna, frivilligt offrande
bildningsarbete, som »den gamla goda tiden»? Men för övrigt, som tidsläget nu
är, behöva vi ju knappast frukta — eller hoppas — att det blir i morgon vi få
allting så väl ordnat![1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
