Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Centralfiguren i denna roman är en duktig, ti ofast och uppoffrande ung flicka, som för att
följa sin fader ut till en fyrmästarplats avbryter sina förbindelser med den stad, där hon vuxit
upp och känt en ung man, som hon älskat. När hon kommer igen, har denne mot all
förväntan svikit henne. Hon kastar sig emellertid resolut ut i livet, blir verksam och nyttig och
når även lyckan, och hon frälsar även lyckan åt en man, som förut varit andligen skadskjuten.
Så är »vårens oro» slut.
Teckningen av flickan Majbritt är icke oäven, om den också lider av osannolikheter, och
emellanåt tala de unga i boken som drivna författare. Romanen är emellertid litterärt
respektabel. F. V.
Malmberg, Bertil. Orfika. Dikter. A. B. 1923. 80 s. 3:75.
Malmbergs lyrik skiljer sig från andras genom sin konstmässigt uttänkta strofiska och
rytmiska byggnad, en poetisk praktskrud, som visserligen ej tillfullo uppbäres av
personligheten men kan bjuda på betydande skönheter. Det är en konst som endast vill nå det
högtidligt utsökta och ej arbetar med vardagliga och realistiska effekter. Innehållet är ofta
motsvarande abstrakt men bringas till en viss åskådlighet genom skaldens förmåga att avväga
effekterna. F. V.
Nordström, Ester Blenda. Tok-Konrad. W. & W. 1922. 115 s. 3:—.
För den som minnes landsbygdens eländiga fattighus med deras inbyggare för 15—20 år
sen, står E. B. Nordströms bok som ett sanningsdokument. Typerna äro tagna på kornet,
men boken skulle vunnit på en bredare skildring av miljö och människor. Motivet om
Tok-Konrad verkar utdraget och skulle varit tillräckligt utnyttjat i en kortare novell. E. Sqt.
Selander, Sten. Vår Herres hage. Kåserier på vers. A. B. 1923. 130 s. 3:75.
En konverserande reseskildring på vers, framförande Europa på »Appollos bio», som förf.
själv säger, lustig utan egentlig komisk gratie men ej så sällan höjande sig till verklig allvarlig
poesi. F. V.
Siwertz, Sigfrid. Hem från Babylon. 3 uppl. A. B. 1923. 342 s. 7:50.
En ung fattig adelsfröken i Mariefred växer upp i äventyrslös enformighet, medan hennes
barndomsvän och kusin Linus på flykt från bolsjevikernas Ryssland fått övertaga en döende väns
namn och förmögenhet och prövar på en lögnaktig och trist tillvaro i Paris. Han får nog
därav, reser hem till kusinen, de älska varandra och bila åter till Paris, där dock hennes
kvinnoväsen gripes av världsstadens ända och hon håller på att falla i händerna på en annan. Hennes
Linus lider ohyggligt men resignerar manligen och reser hem igen till Sverige. Och en
vacker dag kommer hon efter, hon har aldrig tillhört den andre, allt slutar i gammaldags harmoni.
Eljest äro miljö- och stämningsskildring mycket moderna och romanen i sin helhet en
suggestiv teckning från Europa just nu — Ryssland, Paris, Sverige. F. V.
Tegnér, Esaias. Lyriska dikter i urval. Nst. 1922. 288 s. 4:—, inb. 6:50.
I anslutning till den Böök-Wrangelska Tegnérupplagan har Norstedtska förlaget även
ombesörjt en grundlig revidering av sina mera populära editioner av skaldens arbeten. Lyriska
dikter i urval ersätter närmast Skaldestycken av 1896; det nya urvalet är dock ungefäT dubbelt
så omfångsrikt som det gamla. Endast ett par av den äldre samlingens dikter äro nu
uteslutna. De nytillkomna höra till största delen till persondikterna och den akademiska och
officiella poesin, varigenom även denna betydande del av Tegnérs lyriska alstring blir väl
företrädd. Av kärleksdikterna ha endast två medtagits, Grannskapet och den mest betydande,
Den döde. En rent kronologisk anordning har genomförts; utöver dateringen lämnas dock inga
kommenterande upplysningar. B. M.
Åkerhielm, Annie. Korset. Berättelse. A. B. 1922. 354 s. 8:50.
Historiska romaner av den o gamla goda sorten förekomma inte så ofta i den moderna
bokfloden. I Korset har Annie Åkerhielm givit oss en, som innehåller allt vad man rimligtvis
kan begära av en sådan. Lysande och ädla furstar, härsklystna änkedrottningar, sköna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
