Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
livfullt sätt framställt. Hazelius var icke blott själv en sällsynt intressant människa. Han
växte upp i ett hem, som i många hänseenden var ett centrum för svenskt kulturliv vid
1800-talets mitt. Under sina studentår deltog han med liv och lust i tidens stora rörelse skandinavismen.
Som man i staten upplevde han på den pedagogiska banan sin faders, general Hazelius’, liberala
undervisningsprincipers genomförande och kastade sig med karakteristisk eld in på de
folkbildningsuppgifter, som då började dyka upp. Slutligen stod han, stridsglad och segersäll, i spetsen
för den unga falang, som på en gång kämpade för språkets rensning från förflackande långods
och stavningens reformerande till överensstämmelse med det faktiska ljudsystemet. Alla dessa
bedrifter skildras i sitt tidssammanhang på ett sätt som gör Hazelius-biografien till något mera
än en enskild mans livshistoria, utan att därför brista i belysningen av hans personliga egenart.
Det enda, man saknar, är en fylligare skildring av den svenska folklivsforskningen under år.
tiondena före Nordiska Museets tillkomst, vilken utan en sådan icke kan fullt förklaras. E. K—n.
Lagergren, Claes. Mitt livs minnen. D. 2. Nst. 1923. 491 s. Ill., portr. Lc. 12:—, inb. 14:75.
Markis Claes Lagergren skildrar i det nya bandet av sina memoarer livet i Paris 1875 och
1876. En hel mängd personer draga förbi såsom franska affärsmän och borgare, medlemmar
av den svenska kolonien och artister, politiker såsom t. ex. bonapartisten Cassagnac. Kort
utrymme ägnas åt redogörelser för teatrarna och deras stjärnor. Ej minst vid skildringen av en
resa till Italien framträder författarens starka historiska intressen. Under denna färd stärktes
författarens katolska sympatier. Ett vidlyftigt kapitel ägnas åt påven Pius IX och hans med
stark sympati tecknade politik. Rom hade på 1870-talet ännu ej fått någon prägel av modern
storstad. På Forum såg ännu Lagergren oxar. Det moderna turistlivet hade ej börjat.
Författarens ovanliga berättargåvor göra hans skildringar mycket tilldragande. Arbetet prydes av
ett stort antal porträtt och illustrationer. E. N—nn.
Lenéru, Marie. En kvinnas biktbok. Till sv. [fr. fra.] av Algot Ruhe. Med
en inledn. av Marika Stjernstedt. W. & W. 1923. 262 s. Lb. 6:—.
Den 1918 bortgångna franska författarinnan Marie Lenérus dagbok lämnas härmed i övers.
åt svensk publik. En värdefull och högtbegåvad kvinna, kämpande mot vanskligheter och
problem med en ärlighet och en passion, som något liknar vår svenska Victoria Benedictsons.
Vad hon vill älska fram hos sig är sin religiösa känsla, sin talang och sitt kvinnoväsen. För
den stora publiken här hemma är väl hennes bok något för franskt exklusiv, men ett antal
vänner bör den dock skaffa henne. E. V.
Marx, Karl. Beer, M. Karl Marx, hans liv och lära. Övs. av Knut Gillström.
Tiden 1922. 156 s. Ill., portr. (Lilla bibl. 5.) Lb. 1:50.
Ett arbete, som trots sin koncentrerade form ger åtskilligt nytt även för den, som förut ej
är alldeles obevandrad i den marxistiska litteraturen. Särskilt värdefull är förf:s strävan att
ställa Marx’ livsåskådning i belysning av samtidens andliga strömningar, främst den Hegelska
filosofien och den engelska klassiska nationalekonomien. J—i.
Nietzsche, Friedrich. Ecce homo. Övs. [fr. ty.] av Ernest Thiel. B. & B.
1923. 152 s. (Berömda filosofer 24.) Lb. 3:—.
Ursprungligen ämnad som inledningsskrift till det aldrig fullbordade, sammanfattande verk
han planlagt, är Ecce homo N:s sista färdiga på synnerligen kort tid utförda arbete.
Övermodigt, ironiskt och kvickt, men med spår av den själssjukdom, som snart därefter skulle bryta
honom, vill han, förbisedd som han är, med denna självbiografi försöka få sin samtid att förstå,
att han är en person att räkna med, och som måste respekteras i sina fordringar på en
omvärdering av livsvärdena. Översättningen mönstergill. H. R—r.
Singh, Sundar. Schaerer, Max. Sadhu Sundar Singh. En Jesu Kristi
apostel i Indien. Efter engelska källor och muntliga meddelanden utarbetad.
Övs. [fr. ty.]. Lb. 1922. 102 s. Portr. Lb. 1:50.
Denna lilla skrift ger en hel del värdefulla upplysningar om Sundar Singhs av försakelser
och faror uppfyllda liv som missionär och kompletterar i biografiskt hänseende följande större
arbete om honom. O. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
