Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bolander, Carl-August. Karneval. Drama i 4 akter. A. B. 1923. 84 s. 2:25.
Handlar om den store Michelangelo, som på sin ålders dagar blir förälskad, tror sig äntligen
leva, sedan han hittills endast varit försvuren åt sin konst, bedrages av flickan och med
bitterhet måste återgå till sin ödsliga och ensamma storhet. Är gjort med temperament men
synes nog uppkonstruerat. F. V.
Ekelund, Herman. Offerkällan. Roman. Sk. 1923. 248 s. 4:75.
Denna bok handlar om hårdhjärtade och samvetslösa jobbare, lustiga konstnärer, ädla grevar
och löjtnanter och renhjärtade unga flickor och slutar med tre bröllop på en gång. Stilen
är ett typiskt prov på normalprosa, och boken torde utan saknad kunna avvaras. E. Bn.
Elgström, Anna Lenah. En romantikers hustru. Roman. Å. & Å. 1922. 254 s. 6:50.
Berättelsen om ett fritt äktenskap mellan en medelålders kvinna, redan ganska sviken av
livet, och en ung, överspänd man. Författarinnans gåvor och övade hand göra sig gällande.
Men boken tynges av ett visst partitagande för kvinnliga huvudpersonen och av att man ej får
fast grepp på mannen, ej vet, om han är en verklig personlighet i jäsningstiden eller bära en
storordig nolla. Rg.
[Freudenthal, Per, pseud.:] Ode Balten. Noveller om Eros. Urval. Framt. 1924. 175 s. 3:—.
I dylika småbitar framträder Ode Baltens talang litterärt mest till sin fördel, mera än i
t. ex. hans samhällssatiriska försök. Det erotiska, gärna med sensuell och söndersliten
betoning och tillsatt med en stundom vass reflexion, har alltid varit hans centralaste motiv, och
här föreligger ett antal småstycken, av vilka många äga stilistisk konstnärlighet och roande
paradoxalitet. Lektyr för vern som helst är dock Balten icke. F. V.
Frideen, Anders. Skärgårdsfolk. Lindströms andra skärkarlsår. Tiden 1923. 187 s. 3:25.
Rappa och glada bilder ur livet i Stockholms skärgård, knappast särskilt märkliga men
gjorda med gott humör. Rg.
Göth, J. A. I bondehem och backstugor. Småländska folklivsskildringar.
125 s. Quidings bokh., Växjö, 1923. 2:—.
Göth berättar enkelt och på sak. Han känner sina smålandsbönder, vet hur de för en
femtio år sedan hade det i sin stugor, i drängkamrarna på herrgårdarna, på stadsresorna till
Växjö o. s. v. Han kan både skratta åt dem och känna med dem, men där finns intet av
»bondkomiker» och ingen gottköpssentimentalitet. Det är en bok som alla folkbibliotek i
Småland naturligtvis böra skaffa, men det är ochså en bok av största intresse för alla som
vilja lära känna den gamla, snart helt försvunna bondekulturen. F. H.
Ideström, Axel. Häxkitteln. Berättelse från Indien efter kriget. W. & W. 1924. 473 s. 7:—.
En roman om det moderna Indien, där en ung engelsk löjtnant, som väl också är språkrör
för författarens känslor, uppröres över sina landsmäns sätt att förtrycka, utplundra och hålla
nere Indiens folk. Han går ej till öppen opposition, ty engelska regeringen ändrar verkligen
sin taktik under berättelsens gång, men han avstår från sin militära karriär. Boken ger bilder
från olika delar av Indien, från de engelska regeringskretsarna och överklassen, från de
intellektuella hinduernas liv och drömmar om frihet, från det ännu jämförelsevis oberoende
Rajputana, från Himalayas bergstrakter med sina hinduiska heliga och eremiter. Något egentligt
diktverk är boken ej men en duktig och underhållande skildring av Indien efter världskriget. F. V.
Jändel, Ragnar. Det stilla året. Blad ur dagboken. Tiden 1923. 124 s. 3:75.
Det är mycket litet av yttre händelser på dessa blad: årstidernas växling, samtal med
barnen, modern, några grannar. Det inre livet är huvudsaken. Men även där ligga de avgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
