- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
2

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathias Feuk: Barnet i litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ej heller medeltiden med dess världsfrånvända celibatärideal och renässansen
med dess upplysningssträvan och stadskultur kunna sägas ha haft någon djupare
förståelse för barnens psyke. — Detta gäller dock ej renässansens konst, vilken
både i måleriets otaliga framställningar av madonnan med barnet och i skulpturverk
och reliefer med dansande och ostyriga barn, visat sig väl förstå det
knoppande, friska, graciösa i barngestalten. — Också nyare tidens första sekler med
deras barbariskt stränga uppfostringsregler, mot vilka ju bl. a. Luther så starkt
reagerade, vittna om att man då ännu bra litet intresserade sig för tillvarons
barnsliga» element. I litteraturen — varmed i denna framställning avses
skönlitteraturen och i huvudsak vårt lands — spela barnen då ej heller någon
framträdande roll.

Det är först Rousseau, vilken här liksom på så många andra områden är
vägvisaren, som länkat utvecklingen in på nya banor. Visserligen ligger
Rousseaus största betydelse här på det rent pedagogiska gebitet, men följden
av hans insats blev ett helt nytt, vidgat intresse för barnen över huvud.

En av Rousseaus närmaste lärjungar och litterära efterföljare var Bernhardin
de S:t Pierre, vilken med sin roman Paul et Virginie egentligen introducerat
barnskildringen i skönlitteraturen. Paul och Virginie framleva sin barndom och
ungdom på en fjärran ö. Virginie föres till Frankrike av sina släktingar men brytes
ned av det förkonstlade kulturlivet där och återvänder till sin barndomsnejd endast
för att dö. — Boken var på sin tid ofantligt läst, beundrad och efterbildad —
framför allt kom det skimmer av oskuldsfullhet, av idyll, som vilar över dessa
båda naturbarn, att i hög grad omforma tidens uppfattning av barnasjälen. Man
började förstå, att barnet ej kunde bedömas som en vuxen i smått.

Ej heller vår svenska 1700-talslitteratur har haft något större intresse till övers
för barnen. Helt naturligt för övrigt, ty även här härskade samma ensidiga
förnuftsöverskattning, som utmärkte 1700-talskulturen över huvud. Man kan
visserligen peka på en sådan barnadikt som A. M. Lenngrens »Pojkarna». Vem
erinrar sig ej dess anslag: »Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som igår.»
Det mest framträdande i poemet är dock det ungdomsfriska, sorglösa, den ogrumlade
rättfärdighetskänslan hos »pojkarna», vilken ställes i motsättning till titelsjuka,
penninghunger, hårdhjärtenhet hos »männen i staten». Det i egentlig mening
barnsligt oskuldsfulla draget är mindre betonat. På det stora hela stod ju också
A. M. Lenngren kvar i upplysningstiden med dess nyttighetssyn på allt, något
som bl. a. den — låt vara smått ironiska — likväl rätt förnumstiga »Några råd
till min kära dotter fulltygar.

Med större rätt än A. M. Lenngren torde därför F. M. Franzén få kallas
den förste barnskildraren i vår litteratur. Redan sådana ämnesval för hans
dikter som »Gossen», »Till en yngling», »Till en ung flicka» etc. ange detta. Det är
dock onekligen över Franzéns karakteristik av barn ej blott något oskuldsfullt
utan ofta även något en smula sötaktigt, överdrivet naivt. Som t. ex. i dikten
»De små».

Vet, söta Pappa, då jag for
i jons så snällt till aftonsången
och. lyste med mitt vita flor
som en prinsessa, första gången —

Det är här litet för mycket av både »söta Pappa» och »söta Mamma», och
det hela är så ömt, så nätt, så änglalikt, så det är nästan för vackert.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free