- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
10

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bert Möller: En handbok över Svenska bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattande för Danmark 739 boksamlingar (på 10 sidor) och för Norge 975 boksamlingar
(på 29 sidor). Enligt en inledningsvis meddelad tabell utgick i Sverige
under år 1923 statsunderstöd till något över 1,000 folk-, ungefär lika många skol-
och över 2,300 studiecirkelbibliotek. Så kortfattade uppgifter om dessa i det hela
skäligen ensartade samlingar, som här kunde lämnats, ha dock icke stort allmänt
intresse, vartill kommer att dessa bibliotek finnas upptagna i de årligen tryckta
cirkulären om statsanslag till folk- och skolbibliotek, och av folkbiblioteken ha
därför endast medtagits de större (på över 5,000 band) samt oberoende av
storleken det största biblioteket i städer och stadsliknande samhällen med minst 3,000
invånare. Samtliga högre allmänna läroverks tillika med övriga skol- och
seminariebibliotek med ett bandantal fr. o. m. 5,000 torde också ge en tillfyllestgörande
representation åt denna gren av vårt biblioteksväsen. Av det inbesparade
utrymmet ha 12 sidor ägnats åt märkligare enskilda bibliotek. Några bland dessa
ha bl. a. genom sina handskriftsamlingar intresse i detta sammanhang, men urvalet
tycks inte ha skett ur denna synpunkt utan mera syftat till att samla dem som
genom sin storlek eller rikedom på dyrbara tryck äro värdefulla, och fråga är,
om inte den plats och det arbete de fått på sin lott med mera fördel kunde
använts att tillgodose andra önskemål.

115 orter ha nu blivit representerade i handboken med tillsammans närmare
400 bibliotek. De flesta ha endast ett (73), två (23) eller tre (8) bibliotek.
Största antalet (över 1/3 av sidtalet) kommer naturligtvis på Stockholm med dess
många specialbibliotek (tillsammans 124 medtagna), därefter komma i naturlig
följd Uppsala (66), Lund (25), Göteborg (17) och Malmö (8). Överraskande
nog följer Falun närmast med 5 bibliotek. Det mest betydande av dessa, Stora
Kopparbergs bergslags A. B:s, är emellertid närmast avsett för bolagets egen
personal; för övrigt är naturligtvis icke antalet bibliotek, icke ens deras storlek,
någon säker grund för en rangplacering härvidlag.

Varje bibliotek karakteriseras genom en grundstomme av uppgifter om gällande
stadgar, storlek (i bandantal och löpmeter), förefintliga kataloger, budget, tider
för öppethållande och villkor för tillträde, lånestatistik och personalstat samt
grundningsdatum jämte hänvisning till befintlig litteratur. Personaluppgifterna äro
knapphändigare än i den danska och norska handboken; endast föreståndare, resp.
avdelningsföreståndare, nämnes. Större fullständighet i detta avseende hade väl
inte förorsakat mera arbete eller nämnvärt inkräktat på utrymmet, men hade säkert
för mången varit välkommen och hade kanske i någon mån kunnat bidraga till
att stärka samhörighetskänslan inom kåren. Bokbeståndet har däremot, där så
varit önskligt, fått ett utförligare omnämnande med angivande av viktigare och
mera anmärkningsvärda beståndsdelar. Från de större biblioteken ha inkommit
små koncentrerade monografier, även omfattande historik, och välkomna icke
endast som förträffliga vägledningar till samlingarna med behövliga data lätt
tillgängliga på ett ställe, utan även på åtskilliga punkter bjudande på
förstahandsuppgifter, av värde och intresse för fackmannen. Överhuvud synes både det åt
varje bibliotek anslagna utrymmet väl avvägt och de data, som medtagits valda
med god urskillning för vilka uppgifter, som kunna vara till nytta.

Anordningen är ortalfabetisk, dock med Stockholm ställt i spetsen. Framför
avdelningarna om Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg ha lämnats alfabetiska
översikter över de medtagna biblioteken. Det hade dock givet varit bättre att
inordna dessa i ett allmänt biblioteks- och sakregister, som då också kunde haft
hänvisningar till viktigare avdelningar och ämnesgrupper inom biblioteken t. ex.
hortikulturell litteratur i Bergianska stiftelsen, kartor över gruvor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free