- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
32

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Skolungdomens fria läsning - Skolor och bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flera. Även om detta otvivelaktigt har ett visst sammanhang med materialets natur (listorna från
4:e—6:e klasserna utgöra över hälften av flickornas listor men betydligt under en tredjedel av
gossarnas), har man ingen anledning att betvivla, att man här har att göra med ett par
karakteristiska olikheter i gossarnas och flickornas läsning.

Flickornas listor uppges nästan genomgående varå mera allmänna och obestämda och mera
likartade sinsemellan än gossarnas, och att döma av den i årsskiften meddelade statistiken över
de mest lästa författarna synes tillika flickornas läsning stå på en något lägre nivå än gossarnas.
Vid sammanräkningen av det antal gånger de olika författarnas arbeten förekomma på listorna
kommer Selma Lagerlöf främst på flickornas listor, men detta beror nästan helt på
seminaristerna. Ser man bort från dessa äro Courths-Mahlers böcker numro ett. Därefter komma
Rydberg, Kuylenstierna-Wenster, Ethel Turner, Runa, London och Riegels. De 8 mest lästa
författarna på pojkarnas listor äro London, Strindberg, Riverton, Rydberg, Dumas, Selma Lagerlöf,
Cederborgh och Blanche.

Som ett allmänt omdöme om undersökningen uttalar arbetsutskottet, att den visar att
»skolungdomens fria läsning inte i stort sett går de vägar, som man helst skalle önska». För att i
någon mån söka bot för detta missförhållande har arbetsutskottet öppnat underhandlingar med
Folkbildningsförbundet om upprättandet av vandringsbibliotek, särskilt avsedda för ungdom på
det högre skolstadiet.
Underhandlingarna ha resulterat i att Folkbildningsförbundet uppsatt tre
sådana vandringsbibliotek, över vilka förteckning likaledes ingår i årsskriften.

Biblioteken kunna mot en avgift av 3 kr. per månad, dock minst 9 kr., lånas av vilket
högre allmänt läroverk eller fullständigt flickläroverk som helst efter rekvisition hos
Folkbildningsförbundet, Norrlandsgatan 17, Stockholm. Om efterfrågan visar sig stor, kommer antalet
dylika vandringsbibliotek att ökas.

SKOLOR OCH BIBLIOTEK.


Den norska pedagogiska tidskriften Skole og samfund har ägnat, häfte 9 i årg. 1924 helt
åt frågan: Skole og bibliotek. Ordföranden i den norska biblioteksföreningen, bibliotekarie Jens
Jenssen, Hamar, har lämnat en allmän översikt av de områden där folkbiblioteket kan stödja
skolans arbete. För barnbibliotekens uppgifter och arbetsmetoder redogör bibiotekarien Hanna
Wiig, Bergen, och för klassbiblioteken bibliotekarien Rikka Bjelgerud, Kristiania.

För svenska läsare kan det här ha ett särskilt intresse att bland de klassbibliotek, som
lånats ut från Deichmanske bibliotek i Kristiania, var också ett som helt var ägnat Selma
Lagerlöf. Skolan, till vilken det lånades, var fortsättningsskolan för flickor, och biblioteket
bestod av 30 ex. av Kristuslegender, 15 på norska och 15 på svenska, 30 ex. av Mårbacka, ett
exemplar av vart och ett av Lagerlöfs övriga arbeten samt 30 exemplar av en biografi över
henne. Alla eleverna läste Kristuslegender, Mårbacka och biografien samt gingo sedan genom
dem skriftligen och muntligen. De övriga böckerna fördelades bland eleverna. Den som läst
en bok, hade sedan att inför klassen återge dess innehåll. Dessa norska skolflickor få sålunda
en ytterst grundlig kännedom om Selma Lagerlöfs författarskap, som säkerligen inte är så vanlig
ens inom svenska skolor.

Tidskriftens redaktör, lektor Sigmund, förslagsställaren till serien Fri lesning (vilken senare
som bekant utgör förebilden till den svenska Fri läsning), redogör för de principer, som följts
vid denna series redigering och hur densamma lämpligen synes böra användas. Till slut lämnas
av redaktör C. L. Skjoldbo, Köpenhamn, en kort och klar vägledning i studiecirkelarbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free