Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Växjö stifts- och gymnasiebibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÄXJÖ STIFTS- OCH GYMNASIEBIBLIOTEK.
Av läroverksadjunkten Oskar Fridlund.
»Genom de förändringar, som under de senaste åren vidtagits med Växjö stiftsbibliotek,
är detta bibliotek otvivelaktigt det av de gamla stiftsbiblioteken, som
kommit längst i utveckling till ett modernt ’levande’ bibliotek. Sedan här det
kommunala biblioteket inflyttat i stiftsbiblioteket, särskilt läsrum inretts o. s. v.,
föreligga här i själva verket redan alla förutsättningar för upprättandet av ett
landsbibliotek i den mening sakkunniga avse. Här borde sålunda frågans
definitiva lösning icke behöva låta länge vänta på sig.»
Så lyder de sakkunnigas omdöme om stifts- och gymnasiebiblioteket i Växjö
i betänkandet angående läroverks- och landsbibliotek.
Det torde kanske varå på sin plats att här något närmare redogöra för dessa
förändringar och ävenledes nämna något om de erfarenheter, vi här i Växjö gjort
vid organisationen av vårt bibliotek.
För några år sedan var stifts- och gymnasiebiblioteket en för allmänheten i
stort sett okänd och oanvändbar institution, sålunda i intet avseende skiljande sig
från liknande bibliotek landet runt, Den stora boksamlingen var inrymd i
ovanvåningen av det gamla gymnasiehuset. Två timmar i veckan (under ferierna
blott en) mellan 1/2 11—1/2 12 ägde även utlåning rum. Det var någon lärare,
några elever vid läroverket eller seminariet och kanske någon av bibliotekariens
personliga bekanta, som då någon gång tittade in. Tiden var ju både olämplig och
kort, och många lån kunde ej medhinnas, då bibliotekarien för varje gång måste
upp och leta i bokmagasinet en trappa upp, ensam som han var att ombesörja
hela expeditionen. Om någon växjöbo ville stifta närmare bekantskap med något
av de värdefulla manuskript, som biblioteket äger, så fanns därtill endast den
utvägen att sätta sig på tåget och resa ned till Lund och så låta
Universitetsbiblioteket rekvirera och i dess läsesal studera det önskade arbetet.
Underligt skulle det ha varit, om ej hos såväl bibliotekets vårdare som hos
allmänheten en önskan skulle uppstå att komma bort från dessa orimliga
förhållanden. En läsesal måste ordnas, där intresserade kunde taga del av sådana
arbeten, som ej få hemlånas; möjligheterna att få hemlån måste ökas, tiderna
ändras till eftermiddagarna, då ju de flesta under förmiddagarna äro upptagna av sitt
arbete. Och så till slut; bibliotekarien måste få mera tid att ägna sig åt biblioteket.
Det sista av dessa önskemål låg ej inom räckhåll att för tillfället kunna realisera.
En nedsättning i timantilet beträffande tjänstgöringen å läroverket skulle
beslutas å högsta ort, var en fråga av principiell innebörd och skulle därför
medföra vittgående konsekvenser.
Så var emellertid ej förhållandet med de övriga önskemålen. I fråga om
obegagnade utrymmen var man rätt väl gynnad. En stor sal i nedre våningen av
bibliotekshuset kunde disponeras för utlåningen och en annan något mindre, till
läsesal. Utgifterna för de omändringar, som skulle göra dem lämpliga för dessa
uppgifter, borde varå överkomliga, om intresse för saken förefanns. Och sådant
var också lätt att mobilisera. Stadsfullmäktige anslogo år 1920 ett belopp av
18,000 kronor, och så blev en läsesal inredd, genom K. Maj:ts beslut av den 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1925/0043.html
