- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
53

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - D. Filosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit tunnsådda. Klokt gör den som uppmärksamt lyssnar till de goda råd som förf. ger i
denna kortfattade, lättlästa framställning och så försöker att efter fattig råd och lägenhet
efterleva dem. L. är en god representant för det säreget stillsamma och fina i danskt kultur- och
tankeliv. Man kan emellanåt frestas tro att en Wilhelm Hammershøj för en gångs skull gripit
till pennan i stället för penseln.         H. R-r.

Larsson, Hans. Filosofiens historia i korta drag. Nst. 1924. 63 s. Db.         1:60.

Filosoflens historia på 63 sidor! Det fordras Hans Larssons enastående framställningskonst
för att gå i land med den uppgiften. Det är ett sannskyldigt nöje att läsa denna kvantitativt
ytterst blygsamma och likväl så rikt givande bok. Vad som i första hand gives är den
känning av problemen, som förvandlar filosofiens historia från torr och intresselös krönika till
berättelsen om en kamp för personliga livsvärden. Boken lämpar sig utmärkt väl för
självstudium, icke minst därför att den eggar till fortsatt och fördjupat inhämtande av kunskap om
»vetenskapernas vetenskap». I bibliotek för mognare ungdom har den sin plats given.         H. R-r.

Mann, Thomas. Ockulta upplevelser. Övs. [fr. ty.] av Anna Lamberg
Wåhlin. W. & W. 1924. 111 s. Dk.         3:—.

Den bekante tyske romanförfattaren förtäljer här om ett medium, som i hans närvaro presterade
en del oförklarliga saker. Det är utmärkt berättat, förnekar icke påtagliga fakta, antager
närmast att mediets egen »undermedvetna» varelse framställer fenomenen. En liten bok att
anbefalla, emedan den upplyser på ett åskådligt sätt.         F. V.

Psykoanalysen. Dess uppkomst, omvandlingar och tillämpning. [Av] Freud, Adler m.
fl. Red. av Poul Bjerre. D. 1, 2. N. o. k. 1924. De.         à 4:—, inb. à 5:75.

1. Freud och hans skola. — 2. Den Adlerska läran och psykosyntesen.

I en serie artiklar belyses på ett utmärkt sätt psykoanalysens utveckling från Freud genom
Adler till psykosyntesen. Artiklarna utgöras i flera fall av föredrag hållna vid psykoanalytiska
kongresser och andra tillfällen, och de fordra för verklig förståelse att läsaren på förhand är
rätt väl förtrogen med psykoanalysen. Böckerna kräva dessutom av sina läsare vana vid
vetenskapligt studium och förmåga av lugn själviakttagelse även angående förhållanden som verka i
hög grad upprivande på känslolivet. Här skall innehållet ej behandlas mera ingående, men
den anmärkningen måste dock framföras, att djärva, mycket ofta osmakliga men enligt
psykoanalytikerna oundvikliga tydningar av drömmar lätt nog med suggestionens makt liksom tvingas på
både psykoanalytikern och hans patienter. — För de flesta bli böckerna säkert obegripliga eller
också direkt skadliga för den psykiska hygienen.         A. H-r.

Tagore, Rabindranath. Den skapande enheten. Fr. eng. av Hugo Hultenberg.
Nst. 1923. 170 s. D.         6:—, inb. 8:25.

Titeln kommer en västerländsk läsare att tänka på Bergsons »Den skapande utvecklingen».
Utbytet av de två orden är ganska betecknande. Även för en modernt tänkande hindu som
Tagore är enheten viktigare än utvecklingen. Märklig är uppsatsen om »skaldens religion», där
förf. klargör skillnaden mellan det indiska naturdyrkandet och den likgiltighet för naturen, som
härskade i Europa ända till nyromantikens dagar. Han framhåller, att även hos Shakespeare
naturen huvudsakligen får tjäna som bakgrund för scenerna ur människolivet. Han påpekar
också, vilken betydelse kännedomen om indisk litteratur i detta fall fick för tysk filosofi och
tysk diktning, och med förlåtlig överdrift tillskriver han Indien äran att ha givit impulsen till
den nyromantiska naturpoesien. Den första väckelsen hade ju dock kommit från Rousseau och
engelska diktare. — För oss svenskar äro emellertid de hänförda rader, förf. i »Östern och
västern» ägnar den svenske studenten Hammargren, av ett enastående intresse. Denne
Hammargren hade lämnat sin ångermanländska hembygd och begivit sig till det fjärran Indien endast
av glödande intresse för det indiska folket, och väl ditkommen offrade han sig helt och hållet
för detta främmande folk. »För första gången i modern tid», tillägger förf., »kom denne okände
svensk till vårt land med en fläkt av Västerns ridderliga höviskhet, en hälsning i broderlighetens
ända.» Vad förf. eljest klandrar européerna för, här som eljest, är deras egoism och deras
»maskinkultur». Men att han ej är partisk för sina egna landsmän, visar han i uppsatsen om
»Frihetens ande», där han håller en den skarpaste vidräkning med de hinduer, som fasthålla
vid kastväsendet, och hävdar, att de ingenting ha att förebrå européerna.         H. Sg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free