Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wessén, Elias, [utg.]. Isländsk litteratur i urval och översättning. Läsebok
för skola och hem. Lb. 1922. 224 s. Ill. Hcedb(s). 3:50, inb. 4:—.
Ett rikhaltigt, närmast för undervisningen i gymnasier, flickskolor och seminarier, men
även för en större allmänhet lämpat urval ur den isländska litteraturen: ättesagor,
konungasagor, gudasagor, forntidssagor, eddasånger och skaldekväden. Översättningen är mycket god.
I de flesta fall härrör den från utgivaren, vissa stycken ha återgivits efter äldre förträffliga
tolkningar. Anordningen att placera ättesagorna främst är tilltalande. En förtjänst är att
arbetet försetts med illustrationer. T. H.
Villetard, Pierre. Suzie. Övs. fr. fra. av Rolf Calissendorff. Sk. 1924.
253 s. Hcej. 4:75.
Den anglosaxiska litteraturen behärskar utan tvekan förströelseläsningens stora marknad,
delvis på grund av positiva egenskaper, delvis — det måste erkännas — på grund av den mera
negativa, som dess frihet från moraliskt anstötliga moment innebär. Men det kan inte nekas,
att man ibland längtar bort från dess bredd och detaljrikedom till den franska stilens
behärskade klarhet. Har man emellertid därvid den stora publiken i tankarna, är det inte sa lätt
att finna lämpliga författare. Så mycket gladare blir man åt ett så gott fynd som Villetard,
en författare som med blick för människor och fin humor förenar en genomskinlig stil av
lyriskt behag. — Hjältinnan är i detta arb. en ung flicka ur Paris’ penningkretsar, och det är
hennes förälskelser och besvikelser förf. skildrar, innan hon finner en hamn i ett av de franska
resonemangsäktenskapen. G-a L.
Voisins, Gilbert de. Krogen vid vägskälet. Övs. [fr. fra.] av Algot Ruhe.
W. & W. 1923. 196 s. Portr. Hcej. 3:75.
En ung mans upplevelser i Nordamerikas vildmarker. Till sitt yttre en spännande äventyrsroman,
som ej skräder grova verkningar, till sitt inre ett stycke fin och utsökt själsskildring,
här och där en sällsam målning av mänsklig fägring. En bok med kraft och must för dem
som läsa med urskillning. Rg.
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk (med finsk-svensk).
Bendz, Emma. Onkel Teddy. Gle. 1924. 226 s. 4:75.
Berättelsen om den inbitne ungkarlen, som av ödet tvingas att adoptera ett litet rart
flickebarn och som kommer att älska den mognade kvinnan, anses måhända alltför sentimental
för vår försigkomna tid. Men äro vi verkligen så väsensskilda från 70-talets människor, att vi
inte längre kunna glädjas och sörja med dem — inte ens när de äro tecknade med en sådan
friskhet och poetisk charm, som Emma Bendz förmår? H. K.
Blomberg, Harry. Jorden och jaget. Dikter. A. B. 1924. 120 s. 3:50.
Blomberg, vars betydande formvirtuositet i föregående diktsamlingar stundom nog närgånget
eftergjorde t. ex. Karlfeldt, lever denna gång mer uteslutande på egna poetiska tillgångar. Hans
resedikter, hans tidsdikter m. m. utvisa en levande kontakt mellan »jorden», d. v. s. den yttre
tillvaron, och »jaget», poeten själv; han är en vaken son av nuet. Också hans rent lyriska
saker nå, när de äro bäst, en viss verkan. F. V.
Ekstam, Isidor. Rasmus och lögnen. En berättelse. W. & W. 1924. 163 s. 4:—.
En färgstark och i stort sett vällyckad skildring från de norrländska ödemarkerna, där
människan blir stålsatt i sin kamp mot elementerna och vilddjuren. Känslorna där bli
måhända mera osammansatta, men också intensivare än i egentliga kulturbygder. Kolaren Rasmus
bygger sitt liv på en orätt, då han utger hittebarnet för sitt eget och undanhåller den verkliga
modern hennes son, men han gör det, emedan han kommit att älska gossen så högt, att han
inte till något pris vill mista honom. Boken ger en trovärdig skildring av hans ständiga rädsla
för upptäckt, underblåst av vildmarkens suggestiva skräckstämningar. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
