Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekstam, Isidor. Tigerfält. W. & W. 1923. 224 s. 5:25.
Denna folklivsskildring är för ovanlighetens skull förlagd till skärgården, och vad naturen
beträffar, passar den tämligen väl in på vilket fiskläge som helst utefter vår långa ostkust. Man
får bära hoppas, att livet på de flesta fisklägen flyter något lugnare än vad det gör i boken
om Tigerfält. Om man undantar de trakter, där fisket är kombinerat med spritsmuggling, är
det väl sällsynt, att folk nu för tiden super, slåss och svär så mycket som här. Det ligger
nära till hands att göra jämförelser med vår litteraturs klassiska skärgårdsromaner och detta
kanske medför underskattning. Mot berättelsens realistiska ton bryter på ett komiskt sätt ett
gammalt fattighjons föreläsning om fiskaren och hans farliga yrke, vilken verkar direkt tagen ur
någon äldre läsebok för skolan. E. Sqt.
Elgström, Ossian. »Chikagobohème.» 13 noveller. A. B. 1924.165 s. Ill. 3:75.
En samling små berättelser om en amerikansk och en finsk konstnärs fantastiska upplevelser
i Chicago, som väl avser att vara originell och burleskt humoristisk, men mest verkar
ansträngd och tröttande. Särskilt irriterande äro de romantiskt ironiska avslutningar på
novellerna, i vilka konstnären-författaren kommer med sina egna kritiska reflexioner. B. M.
Forsberg, Ingeborg. Drottningen av Mesopotamien. Nst. 1923. 256 s. 5:50, inb. 7:—.
Boken är en folklivsskildring, förlagd till Öland, och skildrar livet i en liten fattig
Ölandsby, mer än vanligt rik på originella typer. Hjältinnan är en fattig torpartös, som förf. gjort
litet för mycket strålande och overklig för att hon skulle passa in i den nog så realistiska
miljön. Man har svårt att tro på hennes verklighet och gripas av hennes tragiska öde. Det
bästa i boken är de levande skildringarna av öländsk natur, av havet och fågellivet. E. Sqt.
Hedberg, Thor. Vad kvinnan vill. Lustspel i fyra akter. A. B. 1924. 161 s. 3:75.
Förf:s skildring av den moderna unga flickan har som bekant föranlett livliga diskussioner
i pressen. Även om förf:s framställning är ensidig, får man dock varå tacksam för att han
med ett habilt och muntert lustspel förökat vår magra dramatiska litteratur. H. K.
Hellström, Gustaf. Olsson går i land. Berättelser. A. B. 1924. 248 s. 5:75.
Titelnovellen handlar om en sjöman, som i fyllan och villan på grund av ett misstag, en
obefogad misstanke för stöld, sticker ihjäl en människa och så får sitt liv ödelagt. De flesta
berättelserna i samlingen röra sig om liknande motiv, om hur små meningslösa tillfälligheter
vältra stora besvärliga stenar i människornas väg. Och de som vandra den vägen tyckas här i
allmänhet för svaga att vältra bort hindren, de äro för svaga, kanske med någon liten defekt i
viljan eller någon annan stans i själen. Hellström skildrar deras öden i en medlidsamt stilla,
desillusionerad ton. Endast då han kommer in på kvinnofrågan i Amerika och moralen i den
unga handlingsfriska republiken kommer där in ett stänk av elak, men möjligtvis inte
oberättigad satir. B. M.
Hök, Elin. Alvarens folk. A. B. 1923. 158 s. 3:25.
Elin Hök känner tydligen från barnsben Alvarens natur och folk, hon har hört de tusen
och en skymningshistorierna — allsköns skrymt och skrock, legender och hyss — och hon
berättar härom anspråkslöst, men med mycken smak. Det novellistiska är mindre
anmärkningsvärt; man fäster sig dock vid en gestalt som prosten Israel Mekel och vid en livshistoria
som Marianas. Berättelserna kunna påräkna intresse, så mycket mer som Öland visst inte är
till övermått skildrat i vår litteratur. A. W.
Lewenhaupt, C[laes] A[dam] C[arl]. Prinsessan av Ceuta. En resebok
med historiskt perspektiv. Å. & Å. 1924. 196 s. Ill. 6:75.
Man vet, att det i början av 400-talet på Pyreneiska halvön grundade västgotariket gick
under till följd av strider mellan stormännen. En tradition berättar, att katastrofen närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
