Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande plats kunde ha skäl att avundas, och den för ämnet intresserade kan under sakkunnig
och intresserad ledning få reda på allt, som dit hör, historia, geografi, förvaltning, museer m. m.,
och spelbanken med dess teknik icke att förglömma. S. S.
Rosenblad, Eberhard. Äventyr i Sydvästafrika. Efter författarens anteckningar
utgivna av Evert Sylvander. Nst. 1924. 189 s. Np. 3:75, inb. 4:75.
En beskrivning av pionjärliv i Sydafrika för ett eller annat tiotal år sedan, med ganska
stort intresse som dokument. Vi följa några svenska handelsmän på farofyllda stigar, som
åtminstone vid den tiden i hög grad kontrollerades av infödingar och vilda djur. Äventyren
äro legio, lejon, leoparder, noshörningar, krokodiler, ormar etc, för att ej tala om mindre
välsinnade hottentotter, befolka sidorna och ge upphov till en mängd spännande situationer. Det
är en hedersman, som berättar, och boken kan tryggt rekommenderas åt ungdomen. C. S—g.
Stefansson, Vilhjalmur. Snöhyddornas folk. Jakter och färder i Norra Kanada.
Övs. [fr. eng.] av Axel Palmgren. H. G. 1924. 234 s. Ill. Nqb. 8:—, inb. 12:50.
Den berömde polarfararen har här skildrat sin första resa i arktiska Kanada 1906—07.
Det blev denna, som kom honom att göra polarforskning till sin livsuppgift och lärde honom
den metod, som förklarar hans senare framgångar. Han levde nämligen, utan att den gången varå
tvingad därtill, som eskimå med eskimåer, försakande alla bekvämligheter och njutningsmedel,
ja mycket av det vi anse höra till livets enklaste nödtorft, för att därigenom göra sig fullt skickad
att på allvar upptaga kampen med naturen i Ishavet. Teckningen av eskimåerna är intressant
och sympatisk. Spännande äventyr och farliga situationer saknas ingalunda, men berättelsen är
välgörande fri från alla överdrifter, enkel nästan till kärvhet; man anar hela tiden den viljestarke
mannen bakom ordet. Boken kan livligt anbefallas, icke minst därför att den i viss mån avviker
från den gängse reseskildringstypen. C. S—g.
Österling, Anders. Levant. Skildringar från en medelhavsresa våren 1924.
A. B. 1924. 101 s. Ill. N. 7:50.
Historisk och estetisk bildning, poetiskt gemyt och intellektuell behärskning skänka behag åt
denna skildring av »tjugusex dagars kryssning på Medelhavet med korta besök på många platser»,
Grekland, Konstantinopel, Mindre Asien, Malta o. s. v. F. V.
Nc. Geografi: Sverige.
Böök, Fredrik. Resa i Sverige från Smygehuk till Pajala. Nst. 1924.
244 s. Nc. 9:50, inb. 12:—.
Bööks svenska resebrev ha i bokform gjort ett starkare intryck, än då jag läste dem ett
och ett i Svenska dagbladet. Han är som alltid den kunskapsrike och intelligente berättaren
och iakttagaren, och med sin kraftiga penna samlar han en märklig bild eller kanske snarare
serie bilder, där svensk natur, svensk litteratur- och annan kulturhistoria blandas med personliga
minnen och resans upplevelser i originella inslag. Om han med all sin övriga förmåga även
ägde den tränade geografens ögon, skulle bildernas rikedom säkerligen bli utomordentlig. S. S.
Funch, Elsbeth. Jag vet ett land . . . W. & W. 1924. 240 s. Ncg. 5:25.
Förf., som förut skrivit ett par ganska uppmärksammade reseskildringar, har denna gång
ägnat sin penna åt hembygden i egentligaste mening. Noggrannare bestämt är det barndomshemmet,
Stjärnsunds bruk i Husby socken, s. ö. Dalarna, som bildar medelpunkten i en samling
starkt personliga, synnerligen väl berättade minnen. Med dem har hon givit en bok, som i ett
avseende är ypperlig. Den lämpar sig nämligen, så vitt jag kan förstå, utomordentligt väl till
s. k. familjeläsning, alldeles särskilt för dem, som värdera den gamla goda tiden, varur fru F:s
skildringar säkerligen äro ett gott urklipp. Å andra sidan lär det inte kunna bestridas, att hon
— såsom fallet ofta är i gamla bruks- och herrgårdsskildringar — ser med en subjektivt färgad
blick på den gamla tiden, som med sina aristokratiska synpunkter, sina fattiga och stillsamma
arbetare med »bleka och undernärda barn», sina kulturella intressen bland de högre och
väckelserörelser hos de lägre klasserna hade både mörka och ljusa sidor som allt annat, och det är nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
