- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
79

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - N. Geografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så, att de ljusa helst minnas och tecknas, medan de mörka kanske bidragit inte så litet till att
»den nya tiden» är sådan den är.         S. S.

Kristoffersson, Anna. Landskapsbildens förändringar i norra och östra delen
av Färs härad under de senaste tvåhundra åren. En kulturgeografisk studie.
Förf., Lund 1924. 169 s. Ill., kart., litt. Ncr.         5:50.

Bland de genomgripande förändringar, som skiftesverket medförde för den svenska landsbygden,
skildras här de kulturgeografiska förändringarna inom ett Skånehärad. Med stod av det
värdefulla, ehuru hittintills alltför litet bearbetade material, som våra äldre lantmäterikartor
erbjuda, rekonstruerar förf. bygdebilden sådan den tedde sig före skiftet och beskriver bebyggelsens
allmänna prägel med dess lagbundna byagglomerationer, omgivna av åkerlappar, som flockade
sig till odlingskretsar. I denna landskapsbild, resultatet av en månghundraårig utveckling, sker
genom skiftet en fullkomlig omvälvning. Bysamhällena sprängas, gårdarna placeras ut över
bymarken och omgivande odlingskretsar formeras till mindre enheter, genom vilkas intensivare
uppodling åkerarealen hastigt blir ökad. Jämsides med skildringen härav behandlar förf. ägoslagens
utbredning och beroende av olika naturliga och kulturgeografiska faktorer, med särskild vikt på
relationen till olika jordarter, växtodlingens och boskapsskötselns ståndpunkt dels under
tegskiftets och ägoblandningens tid och dels i nutiden. Framställningen illustreras av bl. a. tvenne
synnerligen instruktiva kartor, den ena visande bygdens utseende vid 1800-talets början, den
andra bygden vid 1900-talets början.

Arbetet är utgånget från Lunds universitets geografiska institution och ett vackert prov på
den forskning, som där bedrives. Såväl ämnets art som framställningens klarhet och redighet
motiverar en livlig rekommendation åt folkbibliotek och kulturgeografiskt intresserade även
utanför den provins, till vars värdefullare hembygdslitteratur boken bör räknas.         K. E. S—m.

Ringborg, Edw[ard]. Till Norrköpingskrönikan. 1 (2 uppl.) —6. Lundbergs
bokh., Norrköping 1920—23. 4:o. Ncö.         à 30:—.

Industri- och handelsstaden Norrköping har under det senaste decenniet varit föremål för
hängiven forskning, och till stadens äldre historieskrivare — Lithzenius, Sundelius, Hertzman
m. fl. — ha sällat sig några yngre krafter, som bidragit att sprida nytt ljus över olika områden
av stadens utveckling och historia. Bland dessa senare författare intager Edw. Ringborg ett
framstående rum. Hans stora serie »Till Norrköpingskrönikan» — 6 omfångsrika band i kvart
— är ett ståtligt monument av glödande lokalpatriotism, arbetsenergi och forskarintresse. Det
ligger i sakens natur att den övervägande delen av framställningen är ägnad industrien och
därmed sammanhängande ämnen — de två sista delarna ha undertiteln Bidrag till
Norrköpingsindustriens historia — men Ringborg ägnar även stort utrymme åt andra kulturhistoriska
områden såsom skolväsendet, kyrkornas och andra äldre byggnaders historia, kända
Norrköpingspersoner m. m. Han har ur gamla gömmor framdragit mycket av stort intresse och genom
detta sitt hängivna och mödosamma arbete gjort sig i hög grad förtjänt av sin fädernestads
tacksamhet. Att en viss dilletantism är uppenbar kan inte undanskymma de stora förtjänsterna.
När han exempelvis i del 4 gör några extrakt ur gamla tryck, som beröra Norrköpingsförhållanden,
kunde man ju ha väntat en systematisk och fullständigare förteckning på hithörande
litteratur — en så pass betydande sak som Arndts resa, där Norrköping omnämnes ganska
utförligt, är alldeles uteglömd, andra arbeten att förtiga. En viss nonchalans och brist på
system är ju lätt märklig här och var, och fjärde delens släktledningar innehålla naturligtvis
ofullständigheter, inadvertenser och rena felaktigheter, vilka delvis äro nästan oundvikliga i ett
sådant arbete, där många förut icke behandlade släkter äro upptagna. De originella företalen och
sjätte delens efterskrift äro bidrag till författarens karakteristik och vittna liksom vissa delar av
framställningen f. ö. om en temperamentsfullhet, som ju för en historisk forskare synes kunna
äventyra objektiviteten. Men om man alltså kunde önskat mera skolning i framställningen och
gör klokt i att taga en del uppgifter med försiktighet och kritik, äger arbetet så övervägande
förtjänster och vittnar om ett sådant brinnande intresse för uppgiften och så okuvlig
arbetsförmåga, att man känner sig benägen att nedtysta anmärkningarna. Ringborg har framdragit
mycket nytt stoff och med sitt stora verk till Norrköpingskrönikan rest ett monument över sin egen
hembygdskärlek och över sin fädernestad, ett verk, där mången kan finna intressanta
upplysningar och till vilket knappast någon svensk stad kan uppvisa ett motstycke.         Hj. L—n.

Skrifter utg. till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens
publikationskommitté. 4:o. Utg. 1923. Ncy.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free