- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
114

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Tynell: Litteratur för det praktiska livets män i de allmänna biblioteken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Affärsmännens syn på dessa bibliotek framgår också av de ord, som fälldes
av Lord Parmoor vid invigningen av handelsfilialen i Liverpool: »Jag ser i
detta bibliotek en förmedlingslänk mellan forskning och praktisk affärsverksamhet.
Biblioteket är ej en handelsskola, det är ej en plats, där Ni kan lära Er handelns
konst, men det är en plats, där handelskunniga personer kunna få upplysningar av
alla möjliga slag, som de kunna behöva vid utövningen av sitt yrke.»

Affärsbiblioteken i de stora städerna äro varandra ganska olika i skilda
avseenden. Redan bibliotekets placering är ej överallt densamma. Det är ibland
inrymt i samma byggnad som stadsbiblioteket, om detta är välbeläget. Detta är
t. ex. fallet i Amsterdam, där det offentliga biblioteket har en särskild läsesal
för affärsavdelningen med 50 sittplatser (se Bibl.-bl. 1923 s. 5). Ej sällan utgör
handelsavdelningen emellertid en särskild filial, i så fall givetvis förlagd till själva
affärscentrum. Den senare utvägen, som valts redan i föregångsbiblioteket i
Newark, är den som tillämpas t. ex. i Liverpool och Manchester, vilkas affärsbibliotek
äro förlagda i båda fallen till en välbelägen lokal i själva börshuset, ett
tillmötesgående från dettas ledning, som i sin mån torde visa, hur stor betydelse
man i affärskretsar tillmätt handelsavdelningen.

I regel tillåta affärsbiblioteken ej hemlån, för att man ej skall riskera att en
bok är utlånad, då en person vill ha reda på någon uppgift.

Innehållet i ett affärsbibliotek karakteriserades av bibliotekarien vid det första
engelska biblioteket, Glasgows, så, att det egentligen gäller tryck av två slag:
»standard and current literature», å ena sidan standardverken (handböcker i
handelsteknik, handelsgeografi, ekonomi, nationalekonomi o. s. v.), å andra sidan det
allra nyaste nya av det rent tillfälliga trycket (de senaste årsberättelserna från
bolag, föreningar och institutioner av alla slag, affärs- och tekniska kataloger m. m.).
Bokbeståndet är i regel kanske ej så särdeles omfattande. Det gäller, har det
sagts, ett intensivt snarare än ett extensivt uppbyggande av denna avdelning.
Man kastar hänsynslöst bort vad man ej längre har användning för, och man
klipper lika hänsynslöst ut ur tidningar och ekonomiska tidskrifter just det som
man beräknar kunna ha något praktiskt värde och lägger det på den plats, där
det kan tänkas komma till nytta. Urklippen höra i ett dylikt bibliotek till det
allra viktigaste. Det är speciellt allt detta rent aktuella och till stor del mycket
efemära tryck med intresse blott för en helt kort tid, som är särskilt utmärkande
för bibliotekets handelsavdelning och andra närstående avdelningar för det
praktiska livets män. Man har sagt, att i dessa bibliotek huvudvikten lägges vid vad
man skulle kunna kalla »biblia abiblia», böcker som ej alls äro böcker.

En närmare antydan om bokbeståndet får man kanske bäst genom att se till
vad ett faktiskt arbetande bibliotek innehåller. I den redogörelse för
Manchesterbiblioteket, som publicerades vid dettas öppnande, omnämndes i huvudsak
följande kategorier av tryck: adresskalendrar från in- och utlandet jämte handels- och
industrikalendrar representerande näringslivets olika grenar, 150 st. tidskrifter
rörande handel och näringar, parlamentstryck och annat officiellt tryck på
hithörande områden, tryck från ett stort antal handelskammare, coder, ordböcker,
tabeller för praktiskt bruk av olika slag, moderna handböcker och uppslagsböcker
angående handelsrätt, bankväsen, reklamväsen, bokföring, handelsteknik,
försäkringsväsen, affärsorganisation, tariffer, försäljningsmetoder, transportväsen m. m.,
affärskataloger, kartor och atlaser samt slutligen urklipps- och småtryckssamlingen.

På grund av materialets egenartade natur måste också sättet för dess ordnande i
vissa avseenden avvika från det som tillämpas på flertalet andra avdelningar i de
offentliga biblioteken. Jämte det vanliga bokmaterialet har man det omnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free