- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
125

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Bok om uppslagsböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En fullständig lösning av uppgiften kan inte fordras i en broschyr som den
föreliggande. Därtill är redan det till buds stående utrymmet för litet, om inte
framställningen skall bli alltför koncentrerad och i huvudsak inskränkas till ett
uppräknande av boktitlar. Det är också knappast möjligt för en person att
behärska hela det vidsträckta området. Även en behandling som begränsar sig till
en del därav skulle vara välkommen. På denna kunde ju till gengäld ställas
skärpta krav i fråga om genomtänkt plan och vederhäftighet i meddelade upplysningar.

En hastig blick i doktor Lundgrens broschyr är emellertid ägnad att inge
misstankar om att den brister i dessa avseenden. Redan den i inledningen givna
definitionen på bibliografi är oroande: »Man brukar kalla den vetenskap, som
förtecknar alt litteratur inom ett visst fack . . . för bibliografi.» Lika suddig är t. ex.
den sats som säger, att »Paleografien är en månggrenad vetenskap, som omfattar
inskriftslära (epigrafik), urkundslära (diplomatik) och språkvetenskaps. En mera
ingående granskning bekräftar tyvärr det första intrycket.

Till en början hade det varit klokt att ta klart sikte på en bestämd krets,
som boken skulle vända sig till. Arbeten som Naglers Künstlerlexikon och
Öhrvalls Några drag ur den kulturella utvecklingen stå dock på alltför olika plan, de
äro avsedda för så skilda läsekretsar, att det omöjligen kan genomgående tagas
hänsyn till båda. Anmärkningen måste väga så mycket tyngre, som förf. endast
i mycket begränsad mån ger upplysning om, för vilken ståndpunkt de anförda
arbetena äro avpassade. För de största biblioteken kunna dock icke anvisningarna
i ett häfte som detta varå till fyllest och det hade därför givet varit bäst
att uteslutande ta hänsyn till de medelstora och mindre.

En annan grundläggande fråga, som förf. borde klargjort för sig, är huruvida
eller eventuellt i vilken utsträckning utländsk litteratur skulle medtagas. Det som
framför allt behövs är givetvis en redogörelse för den svenska (eller helst nordiska)
litteraturen. För den utomnordiska kunde ju i huvudsak ha hänvisats till
befintliga handböcker såsom Graesels nu visserligen något föråldrade Führer für
Biblioteksbenutzer (2 Aufl. Lpz. 1913) och Mudges New guide to reference books
(Chicago 1923). Även förefintliga kataloger över större utländska biblioteks
referenssamlingar såsom den förträffliga från universitetsbiblioteket i Breslau,
Verzeichnis der Handbiblioteken, des Lesesaals und des Katalogzimmers (1914) kunde
härvidlag göra god tjänst, för att nu inte tala om att de av våra universitet och
högskolor utgivna studiehandböckerna ofta kunna ge tillräcklig vägledning och
därtill ha den förtjänsten att ideligen föras up to date.

Det kan som nämnts knappast begäras, att en person skall behärska litteraturen
i alla vetandets grenar, och förf har också från behandling uteslutit en
mycket betydande del av de ämnen, som böra varå representerade i ett gott
referensbibliotek. »Språkvetenskap, teologi, naturvetenskap, tekniska, ekonomiska,
statistiska ämnen äro nu utelämnade.» Det måste naturligtvis i största
utsträckning lämnas åt förf:s eget skön att avgöra vad han vill ta med, men
motiveringen för uteslutningarna är ganska svag. Det kan dock icke antagas, att de som
intressera sig för dessa ämnen i regel ha något så när reda på motsvarande
litteratur. Radiointresset t. ex. är säkerligen ofantligt mycket mer utbrett än
kännedomen om litteratur i fysik och teknologi och en hänvisning till statistiska
kommitténs betänkande »Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation» (1910)
eller doc. Wicksells Redogörelse för huvuddragen av den officiella statistikens
utweckling och nuvarande organisation i Sverige (1922) kunde ha varit av värde
för mången, som hyser intresse för vårt moderna samhälle men icke vet var han


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free