- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
126

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Bok om uppslagsböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skall finna önskade data därom. Även nationalekonomien och social vetenskapen
ha både bland folkbibliotekens kunder och de kretsar till vilka Verdandis
småskrifter vända sig så många ivriga studerande, att den givna hänvisningen till
Tunbergs och Herlitz’ nu tämligen gamla bibliografi verkar alltför torftig. I själva
verket är det knappast mer än de historiska vetenskaperna som behandlas. Av
de 60 sidor som stått till buds ha icke mindre än 16 ägnats åt biografien
(Personhistoria, Memoarer och brev, Porträtt), 5 1/2 åt Topografi och kartor, 8 åt
historien och dess hjälpvetenskaper (Numismatik, Kulturhistoria, Paleografi och
Arkeologi), 7 åt Litteraturhistoria, Konst och Musik. Frånsett de bibliografiska
kapitlen, en sida Allmänna uppslagsverk och halvannan sida Allmän medborgarkunskap,
är det ytterligare endast några delvis mera kuriositetsbetonade områden som blivit
medtagna: Mytologi, Ordspråk m. m., Almanackor, Jakt och sport. Titeln lovar
alltså åtskilligt mer än boken håller.

Anordningen av stoffet är också något egendomlig och oredig. De bibliografiska
kapitlen t. ex. ha skilts åt och placerats på olika håll: Allmänna
bibliografier och Enskilda bibliografier mellan Kartor och Historia, Tidningar och
tidskrifter mellan Kulturhistoria och Musik, Pseudonymer mellan Paleografi och
Almanackor, disputationsbibliografierna mellan Almanackor och Arkeologi och
Bok- och biblioteksväsen emellan Jakt och Allmän medborgarkunskap. Den brist på
sinne för systematisk reda och överskådlighet, varom detta vittnar, spåras även
inom de olika kapitlen. Och lika illa är det, att förf. inte kan koncentrera sig
på det som verkligen behöver meddelas i en översikt som denna. Personhistorien
har tydligen intresserat förf. i särskilt hög grad, och hithörande uppslagsböcker,
matriklar och kalendrar anföras med största vidlyftighet. Det måste dock
betecknas som slöseri med utrymmet, då enskilda släktböcker uppräknas på nära 4 sidor;
en kraftigare understruken hänvisning till Almquists Sveriges genealogiska
litteratur och (för tiden efter denna) Personhistorisk tidskrift borde varit alldeles
tillräcklig. I stället kunde släktforskare lämpligen fått anvisning på ett par för dem
mycket nyttiga arbeten, Ernst Nygrens Våra kyrkoarkiv (i särtryck ur Tidskrift
för det svenska folkbildningsarbetet 1922) och J. Wretmans Kort handbok i svensk
släktforskning. Å andra sidan har förf. emellanåt glömt bort arbeten, så att svåra
luckor uppstått i hans framställning. Bland de sid. 14 uppräknade
studentmatriklarna från Lund saknas de viktiga för Smålands nation (Lundins 1882 och
Sjöström-Ljungforss 1922) och Sjöströms lilla Södermanlands nation. Vid
redogörelsen för landskaps- och stadsbibliografier överhoppas ett par av de allra viktigaste,
Cappelins Hvar finns Skåne beskrifvet? och C. J. E. Hasselbergs Bibliografiska
anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen.

Den avgörande punkten för bedömandet av bokens värde är naturligtvis,
huruvida urvalet skett med vederbörlig omsikt och omdömesgillhet. Tyvärr kan det
erkännande, som den goda avsikten förtjänar, icke utsträckas till dess
förverkligande. Både vad som medtagits och vad som uteslutits är ofta ägnat att väcka
förvåning. Sid. 43—44 upptages under Kulturhistoria Olaus Magnus’ bekanta
historia, om vilken det heter, att i den »får jag reda på våra förfäders olika
förhållanden och villkor, plägseder, religiösa och vidskepliga bruk, färdigheter och
idrotter, samhällsskick och levnadssätt, krig, byggnader och redskap, gruvor och
bergverk, underbara ting samt om nästan alla djur som leva i Norden och deras
natur, således just det som brukar räknas till kulturhistorien. Arbetet är ’späckat
med avbildningar av inhemska ting’, vilket också ökar dess nytta och betydelse».
Det är dock att i allt för hög grad förväxla en värdefull källskrift med en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free