- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
127

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Bok om uppslagsböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användbar uppslagsbok. På följande sida rekommenderas Molanders Wivallius-roman
En lyckoriddare åt den som söker upplysning om »allt som hör till klädedräkt
och utrustning, till matordning och sedvänjor i allmänhet» under 1600-talet.
För att inte tala om, att sid. 18 nämnes bland memoarer från Lund C. Bååth-Holmbergs
När seklet var ungt, en roman, som är känd för sina många felaktigheter
i fråga om uppgifter rörande personer och förhållanden och där för övrigt
de historiska personerna ofta uppträda under fingerade namn.

Det skulle bli för vidlyftigt att genomgå allt som är att anmärka på i detta
hänseende eller ens några större partier därav, och därför skall här endast till
exemplifiering tas upp ett par mindre kapitel. Under rubriken Allmänna
uppslagsverk nämnas naturligtvis Nordisk familjebok (med den upplysande
anmärkningen, att den är »uppställd alfabetiskt, som telefonkatalogen») och Bonniers
Konversationslexikon. Vidare de välkända Salmonsen, Meyer och Brockhaus,
Encyclopædia Brittanica och »hithörande franska verk», som »heter La grande
encyclopédie». Någon gång kan det väl dock hända att det franska verket heter
Larousse, och vidare äro samtliga dessa arbeten stora biblioteksverk, varför det
kunde varit lämpligt att även upptaga några av de mindre men goda handböcker
som finnas t. ex. Brockhaus och Meyers mindre arbeten, Nouveau Larousse illustre
eller Everyman encyclopædia. En sådan upplysning hade väl varit minst lika
värdefull som den här till sist meddelade, att »uppgifter av äldre datum» någon
gång kan finnas i Bayles Dictionnaire eller encyklopedisternas stora arbete. Dessa
kunna ju aldrig komma i fråga att anskaffa för våra folkbibliotek.

Den topografiska bibliografien sid. 24—25 är också ett tråkigt kapitel. Bland
landskapsbeskrivningarna äro de viktigaste moderna, Uppland och Övre Dalarne,
uteglömda. För Småland upptages ej Wieselgrens arbete, men väl Hyltén-Cavallius’
Wärend och Virdarne, som är etnografiskt och ej lokalhistoriskt; för Halland
Richardssons tämligen torftiga Hallandia men ej Bexells som topografisk
uppslagsbok ännu mycket viktiga Hallands historia. Av stadsbeskrivningar nämnas
Sylvanders Kalmar och sex arbeten från 1700-talet, medan alla de framför allt som
tillförlitliga handböcker viktiga arbeten av Ahnlund, Bohlin, Clemensson, Enghoff,
Rosengren, Steckzén m. fl., som utgivits i detta århundrade, helt kortfattat
avfärdas: »Över flera städer såsom Jönköping, Karlskrona, Umeå m. fl. ha på
senare tiden omfattande skildringar utarbetats.»

Av arbeten i klassisk mytologi nämnas Wennerdahls och Arvedssons lexika
(från resp. 1748 och 1834) samt Bergstedts närmast för skolorna avsedda
Huvuddragen etc. och samme förf:s lilla specialstudie Den klassiska gudavärlden i svensk
diktning, men ej Centervalls arbeten eller M. P. Nilssons Olympen. Till de mest
groteska exemplen hör dock Almanackor och kalendrar, där förf. endast nämner
Klemming-Eneströms bibliografi och f. ö. använder halvannan sida till ett kåseri
om allt underligt man kan finna i äldre almanackor. Hur man skall finna sig till
rätta med gammal och ny stil, äldre datumbestämmelser efter helgonfester eller
söndagars latinska namn, tidsbestämningar efter judisk, muhammedansk och andra
kronologier, med ett ord allt vad man verkligen vill veta i detta sammanhang,
därom lämnas man i djup okunnighet.

De anförda exemplen äro valda på punkter, som kunnat belysas utan alltför
stor vidlyftighet, men nästan genomgående möta likadana anledningar till
anmärkning. Det skulle varit frestande att i denna tidskrift särskilt ta upp till
behandling de bibliografiska kapitlen och Bok- och biblioteksväsen, men några
antydningar om de brister som finnas även på detta område måste varå tillräckliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free