- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
128

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Bok om uppslagsböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För bibliografien ha vi ju, som förf. också själv framhäver, Almquists grundläggande
arbete och vidare Sundströms goda sammanställning av de viktigaste arbetena
i inledningen till Svenska bibliotek. Denna senare har förf. icke haft
tillgång till under utarbetandet av sitt manuskript, men då den nu finnes kan en
hänvisning dit göra det överflödigt att företaga en mera ingående granskning av
de bibliografiska avdelningarna. Ett mycket viktigt bibliografiskt hjälpmedel, som
förf. icke nämner eller ens tyckes ha tillbörligen beaktat, är däremot den av
bibliotekskonsulenterna utgivna grundkatalogen; den ursprungliga katalogens
ämnesregister utgör just en av våra bästa vägar att komma fram till svaret på frågan,
»i vilken bok det står». I detta sammanhang kan också påpekas, att dessa
bibliografiska sidor, där man företrädesvis väntat korrekthet, ge anledning till
anmärkning i lika hög grad som något av de andra kapitlen.

Den mera tekniskt-formella sidan av broschyren är inte heller tillfredsställande.
Några mera kursivt antecknade exempel på olika slag av felaktigheter följa här.
Möjligen är det endast ett tryckfel, då det (s. 7) uppges, att i del 12 av
Örnbergs ättartal finnes sammanfattande register; sådana finnas i de flesta delarna,
viktigast förstås i den 14:e och sista. Trolle-Bondes Anteckningar om Bondesläkten
äro mycket bristfälligt registrerade (s. 8); det ser ut som om förf. endast fått
fatt i ett band av det stora verket. Av hovrättskalendrarna finnas många fler —
och senare — än de (s. 12) upptagna. Gullbergs Justitiematrikel (s. 13) har
utkommit i en senare upplaga 1920. För upplysningar om poststationer hänvisas
(s. 15) till statskalendern; vida viktigare äro de officiella postortlexikonen, som ge
upplysning om post-(och telegraf)adress för praktiskt taget alla orter i Sverige.
Till Svenska turistföreningens årsskrift (s. 23) finnes register icke endast för 1885
—1909 utan även för 1910—1919, liksom det till Vetenskapsakademiens handlingar
(s. 53—54) utom Collianders register för 1826—1917 finnes Ståhls för 1739—
1825. Om Schücks bibliografi Skrifter i svensk litteraturhistoria (s. 33) borde
angivits, att den ingår i Samlaren. Att Troels-Lunds Dagligt Liv i Norden (s. 44)
säges bestå av 4 delar, kan ju varå tryckfel, men det borde angivits att senare
upplagor fått ökat värde genom ett rikt illustrationsmaterial. Det är också en
svårförklarlig inadvertens, att på samma sida (44) av Samuel Ödmanns
"Hågkomster endast nämnes originalupplagan — som naturligtvis är så gott som
oåtkomlig — men av Nicolovius’ Folklivet i Skytts härad jämväl den sista av 1909.
(Att sedermera ännu en upplaga, med viktiga tillägg, utkommit, visar endast, hur
fort uppgifterna i en bibliografi kunna bli föråldrade.) Det är minst sagt
överflödsarbete att anföra föråldrade upplagor jämte nyare, särskilt om titlarna äro
något vilseledande i detta avseende och kunna föranleda dubbelanskafifning, såsom
då Byströms Våra kartor 1899 (s. 25—26) upptages jämte den senare —
anonyma — bearbetningen därav från 1915. Och sedan nu Ahlenius-Kempe-Sjögrens
Sverige är avslutat, får väl dess av Höjer redigerade föregångare (s. 21)
anses ha tjänat ut som referensbok. Aldéns Valmannens bok från 1887 (s. 61)
torde åtminstone inte ge de valmän som lockats av titeln någon vidare pålitlig
föreställning om nu gällande valrättsbestämmelser. Guinchards Sveriges land och
folk (s. 21) kan knappast kallas för topografi. Aurivillius’ Catalogus har — formellt
riktigt — upptagits bland litteratur rörande Uppsala universitetsbibliotek (s. 57) i
stället för bland allmänna svenska bibliografier (s. 27), där den lämpligen kunde
omnämnts såsom vår tills dato fullständigaste och lättast tillgängliga källa för
upplysningar om svensk litteratur fram till inemot år 1800. Slutligen må det tillåtas
en undran, varför Weibulls Handskriftsprof och Hildebrands Svenska skriftprof
(s. 48—49) ensamma försetts med prisuppgifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free