- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
130

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av Ackerknecht: Büchereifragen - Stockholms stadsbibliotek. Ded första utnämningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spela i den bibliotekspraxis som Ackerknecht förordar, inte yrkesmässig deklamation,
utan uppläsning av den okonstlade men kultiverade art som kan förekomma
i ett litteraturintresserat hem.

Ett stort intresse har d:r Ackerknecht ägnat barn och ungdomsbiblioteken.
Han ställer sig här mycket kritisk gentemot de teorier, som Heinrich Wolgast
en gång i tiden framställde. Dessa hade otvivelaktigt betecknat en välbehövlig
reaktion mot slentrian, tanklöshet och inskränkthet som i slutet av 1800-talet
härskade på detta område och vilken bl. a. tagit sig uttryck i massfabrikation
av talanglösa »snömosböcker», men i sina yttersta konsekvenser ha de lett till ett
förbiseende av barnens psykologiska förutsättningar. D:r Ackerknechts åsikter
ha i vårt land fått en verksam förkämpe i fröken Hildur Lundberg.

Av övriga i Büchereifragen ingående uppsatser kunna nämnas en skildring av
ett modernt tyskt folkbibliotek, av värde för svenska läsare genom de
antydningar den lämnar rörande en del för folkbiblioteken lämplig modern tysk
litteratur, en detaljerad framställning av vandringsbiblioteksverksamheten, och
slutligen några samlingar Leitsätze berörande olika sidor av folkbiblioteksväsendet.

D:r Ackerknecht lägger i ett par av uppsatserna sig vinn om att påvisa
olikheten i de tyska och amerikanska bildningsidealen. Hur mycket berättigat som
kan ligga i vad han yttrar härom, så står dock hans egen biblioteksuppfattning,
med dess förening av frihet från all skolmästaraktighet och ett starkt och
praktiskt folkbildningsintresse ganska nära det som amerikanarna bruka innefatta under
modern library spirit.                                                                                                 F. H.

STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK.

DE FÖRSTA UTNÄMNINGARNA.


Sedan arbetet med Stockholms stadsbiblioteksbyggnad nu fortskridit så långt
att man kan räkna med att den skall stå färdig i slutet av år 1926, har Stockholms
stadsbiblioteksstyrelse tillsatt en förberedande personalavdelning som skall ha
till uppgift att anskaffa och katalogisera ett första bokbestånd, så att biblioteket skall
kunna öppnas för allmänheten redan i början av år 1927. Avdelningen består,
utom av stadsbibliotekarien, av en andre bibliotekarie och tre biträden, vartill
kommer vaktmästare. Till stadsbibliotekarie har för två år förordnats förste
bibliotekskonsulenten fil. d:r Fredrik Hjelmqvist, till andre bibliotekarie t. f. andre
bibliotekskonsulenten fil. mag. fröken Greta Linder, till biträden assistenten vid
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek fröken Elisabeth Bennet, fil. kand. fröken
Elisabet Gavelius och fil. lic. Bertil Åkerman. Provisoriska arbetsrum ha beretts
för stadsbibliotekets förberedande avdelning i Folkbildningsförbundets lokal,
Norrlandsgatan 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free