- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
136

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion - E. Uppfostran och undervisning - G. Litteraturvetenskap - H. Skönlitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänsyn till sådana i nästa upplaga. En sakligt kanske ej så vägande men pedagogiskt nödvändig
fordran, vartill läseboken ej alltid tagit nog hänsyn, är att urkunderna åtminstone på de från
svensk horisont allmänt kända språken också översättas direkt från dessa. Stor varsamhet
behöver nog ock iakttagas vid de nödvändiga uteslutningarna och förkortningarna i aktstyckena,
så att ej just något av det mest karakteristiska stannar utanför.

En »modernitet», som ej litet ökar läsebokens värde, är införandet av missionhistoriska
dokument, isynnerhet när dessa fått en så eminent sakkunnig redaktör som dr Lindeberg. Här
föras vi från den säkerligen enastående »missionsinstruktion», som 1642 gavs åt kolonien Nya
Sveriges förste guvernör, ända fram till Sadhu Sundar Singhs förkunnelse — ej minst aktuell
i dessa dagar genom striden om honom.         Hj. H—t.

E. Uppfostran och undervisning.


Kvinnan i förvärvsarbetet. Uppgifter angående olika arbetsområden för
kvinnor, samlade och utg. av Svenska kvinnors medborgarförbund. Nst. 1925.
172 s. Ex.         2:75.

Arb., som tillkommit för att tillvarataga material samlat för den av Sv. kvinnors
medborgarförbund våren 1924 anordnade utställningen »Vad skall jag bli», vill ge en orientering
inom olika kvinnliga arbetsområden. Redogörelserna äro klara, kortfattade oeh överskådligt
uppställda med bl. a. uppgifter om utbildning och arbetsmöjligheter samt statistiska siffror
över löner och arbetstid för varje yrkesområde. Boken, som ej gör anspråk på fullständighet,
behandlar dock de flesta områden, lämpade för kvinnlig arbetskraft. Att under gruppen
undervisning ej medtagits biblioteksverksamhet beror väl på att detta område endast nått ringa
utveckling ännu. Några uppgifter om städernas förvaltning ha heller ej medtagits. Arb. har
i motsats mot den tidigare av förbundet utgivna broschyren »Några arbetsområden för kvinnor»,
som innehåller ett antal föredrag i ämnet (Bibl.bl. 1924 s. 65) närmast karaktären av en
uppslagsbok och kan särskilt förordas för bibliotekens referensavdelningar.         H. W—k.

G. Litteraturvetenskap.


Schück, Henrik. Allmän litteraturhistoria. Avd. 5: halvbd 1, 2. H. G.
1924. G.         (5:1) 14:—, (5:2) 10:—, tills. inb. 30:—.

6. Upplysningen och förromantiken.

En äldre tids litteraturhistoriska forskning plägade framställa 1700-talet som en period,
uteslutande behärskad av det smakideal, som man med en (för övrigt alldeles missvisande) term
benämnde det pseudoklassiska. Senare, mera djupgående och allsidiga undersökningar ha visat
att detta betraktelsesätt är fullkomligt felaktigt; det adertonde århundradet var på det litterära
området liksom på det filosofiska, politiska och sociala en brytningstid, där de mest divergerande
åskådningar kämpade mot varandra. I studiet av tidens litterära brytningar ha svenska lärda
tagit en framstående del (Lamm: Upplysningstidens romantik, Bibl.-bl. 1918, s. 183 o. 1921,
s. 100; Blanck: Den nordiska renässansen i 1700-talets litteratur, Grkat. 1, s. 56, o. s. v.).
En sammanfattande framställning av den europeiska litteraturens utveckling, betraktad från dessa
nya synpunkter, har dock hittills saknats. Schück har fyllt denna lucka genom att i de två
sista banden av sin allmänna litteraturhistoria med överlägsen lärdom och lysande
framställningskonst sammanfatta vad vi känna om utvecklingen av de litterära formerna och principerna
under perioden från Locke och Addison till och med Rousseau, Lessing och Winckelmann.
Att fästa bibliotekens uppmärksamhet på ett verk sådant som detta borde egentligen varå
överflödigt; emellertid må för säkerhetens skull här med eftertryck framhållas att det hör hemma
i varje allmänt bibliotek, det må varå stort eller litet.         O. W—n.

H. Skönlitteratur.


Bergstedt, Harald. Jörgens fästen. Ett äventyr. Övs. [fr. da.] av N. S.
Norling. Eklund 1924. 181 s. Hceda.         3:50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1925/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free