Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- H. Skönlitteratur
- K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ullman, Gustaf. »Farmor vill det». Folklivsbilder. A. B. 1924. 263 s. 5:50.
Folklivsbilder är ett något oegentligt namn på dessa små berättelser, som endast till mindre
del röra sig kring motiv från allmogekretsar och mest handla om hur »han och hon få
varandra» i borgerliga småstadsförhållanden. De ha alla ett starkt släkttycke sinsemellan och med
Ullmans tidigare noveller, liksom de blekblonda och blåögda flickor som den ena efter den
andra stiga fram i ljust tecknade nordiska omgivningar. B. M.
Väring, Astrid. I rang med husets katt. W. & W. 1924. 212 s. 3:75.
En skildring av en ung käck guvernant i en lantlig och mestadels ganska prosaisk omgivning;
hon klarar emellertid både sin principals bonddryghet och andra otrevligheter och blir
lyckligen förlovad med sin hjälte, som även författarinnan ser på med kvinnlig beundran. En
kvinnotjusare av lätt demonisk nyans finns här också. Boken är underhållande på ett gott
genomsnittsplan utan större anspråk. F. V.
K. Historia.
Ahnlund, Nils. Oljoberget och Ladugårdsgärde. Svensk sägen och hävd.
H. G. 1924. 246 s. Kc. 6:50.
Docent N. Ahnlund har sammanfört tio kulturhistoriska uppsatser, vilka alla »beröra
folktraditionens väsen». Överhuvud lämna de märkliga vittnesbörd om, huru traditionen genom
seklerna kan bevara uråldriga förutsättningar. Ämnena äro hämtade från olika delar av vårt
land. I Karlskyrka skildras ett uppländskt helgon Karlung och de sägner, som stå i samband
med honom, vilka förf. förbinder med berättelser om esternas anfall under 1100-talet på
Roslagen. Helge broder Staffan handlar om en svensk tiggarmunk, som levde i Husby kloster i
Dalarna i början av 1500-talet och om de profetior, som tillagts honom. Staffan har stundom
sammanblandats med Hälsinglandsaposteln. I Sankt Olofs seglation skildras det populära
helgonet, vars kult var utbredd över större delen av Norden. Traditionerna om Bygde Sten ge
förf. anledning till en framställning av övre Norrlands och norra Finlands kolonisation efter
1323, då Nöteborgsfreden drog gränsen mellan Sverige och Ryssland från Systerbäck till
Bottenhavet. Först så småningom hejdades det rysk-karelska framträngandet mot väster och söder.
Rumboland tolkas av förf. såsom slättlandet i motsats till skogsbygden, under en tid avseende
närmast slättbygden i Västmanland. Ett par småländska offerkällor, de s. k. Barnabrunnarna
i Ödetofta, bilda utgångspunkten för en framställning om dylika källor och därmed i samband
stående sägner. Legenden om de tre Systrarna, som knutits till dem, sätter Ahnlund i
förbindelse med nornorna. I Krypa till korset visar förf., huru denna rent katolska kultform på sina
håll länge bevarades i minnet. I uppsatsen Oljoberget och Ladugårdsgärde, som givit namn åt
samlingen, upptar förf. till behandling ett par fängslande sagomotiv om det torra trädet och
den slumrande hjälten som en gång skall ingripa vid en stor fara. Arbetet avslutas med tvenne
personhistoriska uppsatser från 1500-talet. I den ena skildras en bortglömd oförvägen
krigargestalt från Gustav Vasas befrielsekrig, Peter Fredag. I den andra lämnar förf. bidrag till Karin
Månsdotters historia. På grund av nytt källmaterial skildras den miljö, i vilken hon vistades
före överflyttningen till hovet. Tidpunkten för förmälningen blir bl. a. noggrannare bestämd.
Förf:s förmåga att på ett pupulärt sätt skildra de olika sägnerna, deras vandringar och
anknytningar till olika orter är helt enkelt storartad. Boken har sin givna plats i alla folkbibliotek. E. N—nn.
Estlander, Bernh[ard]. Elva årtionden av Finlands historia. 3. 1898—1908.
Söderström, Hfors 1923. 448 s. Kddb. Fmk 75:—.
I det sista bandet av sin förträffliga översikt över Finlands historia skildrar rektor B.
Estlander ofärdsåren från Bobrikovs utnämning till generalguvernör 1898 fram till de nya ryska
angreppen mot Finlands ställning 1908. (Ang. d. 1 o. 2 se Bibl.-bl. 1921 s. 150 och 1923
s. 52.) Naturligen ägnas rätt mycket utrymme åt det märkliga året 1899, då tsaren genom
februarimanifestet vidtog sin statskupp, genom vilken Finlands författning undansköts till
förmån för den ryska rikslagstiftningen. Den stora folkadressen till tsaren får sin behandling
liksom lantdagens svar på de propositioner, som ej i laga ordning framlämnats. Av särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1925/0149.html
